Debatt

Debatt: Det måste ske en värdeväxling – från avfall till produkt

DEBATT. Uppfattningen om värdet av allt redan tillverkat material måste uppgraderas och produktion av återbruksmaterial måste öka i stor skala. Vi behöver anläggningar liknande Retuna i varje svensk kommun. Det skriver Anna Bergström och Sofia Bystedt.

Lagret i gallerian Retuna, Eskilstuna. "Fem år senare förstår vi detta modiga beslut som Eskilstunas lokalpolitiker tog redan 2012, att bygga den första kretsloppsparken i Sverige och i världen."
Lagret i gallerian Retuna, Eskilstuna. "Fem år senare förstår vi detta modiga beslut som Eskilstunas lokalpolitiker tog redan 2012, att bygga den första kretsloppsparken i Sverige och i världen."Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Anna Bergström
Återbrukskonsult
Sofia Bystedt
Centrumledare, Retuna återbruksgalleria


Fem år senare är Retuna återbruksgalleria inte bara världens första, utan även fortfarande Sveriges enda.

Kanske är det inte en kommuns uppgift att äga och driva ett köpcentrum, men vem annars ska ta initiativ till att testa nya koncept för omställning? Fem år senare förstår vi djupet av detta modiga beslut som Eskilstunas lokalpolitiker faktiskt tog redan 2012, att bygga den första kretsloppsparken i Sverige och i världen. Och i Eskilstuna minskar vi avfall, här skapas nya arbetstillfällen och här ökar kunskapsnivån om en mer hållbar livsstil.

Cirkulär ekonomi i praktiken

Anläggningen består av en återvinningscentral, ett logistikcenter för insamling av material för återbruk och sedan gallerian i direkt anslutning. Tillsammans bildar dessa tre funktioner själva konceptet: Saker som privatpersoner tänkt slänga som avfall kan i stället lämnas in för återbruk. Det inlämnade materialet sorteras efter sortiment till de etablerade butikerna på plats och sedan fixar butiksägarna till, reparerar och upcyclar materialet. Gallerian drivs i princip som viken galleria som helst, med det kommunala bolaget Eskilstuna Energi och Miljö i rollen som fastighetsägare och de etablerade kommersiella hyresgästerna som drivande av den hållbara handeln. I nära samverkan skapar alla dessa verksamheter tillsammans det perfekta exemplet på cirkulär ekonomi i praktiken.

Hållbarhet är framtiden

Konsumenter behöver mer relevant information, till exempel genom klimatavtryckssaldo på alla kvitton för alla typer av varor och produkter.

Anna Bergström och Sofia Bystedt

Världens första återbruksgalleria besöks av kunder, journalister, politiker, föreningar och företagare. Oftast för att någon annan har tipsat och rekommenderat dem, men också för att världen hungrigt sökt vägen för en bättre hållbar värld. De flesta har uttryckt en önskan om att få ha något liknande på hemmaplan och helt naturligt, har detta främst hörts från andra kommuner och kommuners återvinnings- och avfallsbolag. Men den senaste tiden har ett märkbart ökat intresse visats från näringslivet och privata fastighetsägare.

Handeln har länge kämpat med minskade kundströmmar, minskad lönsamhet och ökat antal vakanta kommersiella lokaler och står just nu inför vägskälet: Ett vara eller icke vara. Och då blir hållbarhet och omställning framtidens väg att ta.

Möjligheten finns

Vi som befinner oss mitt i branschens centrum ser att både tillgångar och möjligheter redan finns:

  • Resurserna: Avfall som kan användas i stället för att slängas finns i mängder.
  • Kunskapen: Retuna är ett gott exempel som är lätt att härma, men att göra till sitt eget.
  • Viljan: De allra flesta vill ha möjligheten att låta saker få ett förlängt liv.
  • Kunderna: Efterfrågan på mer hållbara varor och produkter ökar. Verksamheter som till exempel Retuna ökar stadigt i besöksantal.

Det vi saknar är tid.

Vad som krävs

För att snabba på omställningen behöver förutsättningarna för ökad lönsamhet och hållbar etablering förtydligas. Ofta har reducerad eller reglerad moms förklarats som modellen för ökad lönsamhet inom branschen, en helt klart motiverad frågeställning om vi utgår från att framtiden ser ut som den gör i dag. Men om framtiden bara erbjuder återbruksmaterial för all produktion och tillverkning, är risken att materialen då förlorar ytterligare i värde.

Uppfattningen om och det egentliga värdet av allt redan tillverkat material måste uppgraderas, för produktion av återbruksmaterial måste öka i stor skala. För det krävs tydligt kommunicerat mål, förändrade normer, att möta fördomar och att ge producenter, handeln och konsumenter realistiska förväntningar.

  1. Handeln behöver ett uttalat mål, till exempel en tydlig deklaration om att vi ska nå mål 12, Agenda 2030: Hållbar konsumtion och produktion.
  2. Marknaden behöver en värdeväxling, till exempel prissättning efter klimatavtryck.
  3. Konsumenter behöver mer relevant information, till exempel genom klimatavtryckssaldo på alla kvitton för alla typer av varor och produkter.
  4. Hela handelsindustrin behöver vägledning om hur vi ska göra det, till exempel genom att låta strategin för cirkulär ekonomi vara handelns karta och kompass.

Ett Retuna räcker inte

Såklart älskar vi båda fortfarande att se artiklar och reportage om Retuna återbruksgalleria som det goda praktiska exemplet för cirkulär ekonomi, men vi vet att ett Retuna inte räcker. Vi behöver en liknande anläggning eller typ av etablering i varje kommun i hela Sverige, i varje land, i hela världen. Där det finns avfall finns goda möjligheter till bra och hållbara affärer.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00