De samarbetar mot luftledningar: ”Skönt att inte behöva dra allt själv”

Samtidigt som de politiska målsättningarna om att kraftigt bygga ut nätkapaciteten i Sverige tar alltmer plats växer också de lokala samarbetena som vill påverka inriktningen på nybyggena.

Sedan lite mer än ett år tillbaka sker det nu ett organiserat samarbete mellan lokalföreningar relaterade till olika elnätsprojekt i bland annat Gästrikland, Västra Götaland, Småland och Sörmland.

Och även om ingen av de lokala föreningarna ännu nått framgång genom att få de aktuella projekten att grävas ned eller dras om, så har samarbetet ändå givit mycket till de inblandade. Det säger Alette Sederholm vid Gräv Ner-föreningen i Sörmland.

Det finns ju ett antal utbyggnadsprojekt som också har gått bra, där dialogen med sak- och markägare fungerat väl. Vi vill få till det samarbetet kontinuerligt med inblandade aktörer

Alette Sederholm
Föreningen Gräv Ner

Förutom stöd kring argumentation, omvärldsbevakning och utarbetande av underlag, så bidrar samarbetena också till ett socialt stöd.

– Det gör också att man inte känner sig hopplöst ensam och utlämnad när man sitter hemma i en del av Sverige och frågar sig ”Är det så här det går till i Sverige?”. Utan då får vi hjälp med att veta att det här också förekommer i exempelvis Skåne, Sandviken och Trollhättan, säger Alette Sederholm till Altinget och fortsätter:  

– Då inser man också att man också har rätt att ifrågasätta det här.  

Ny remissrunda om Oxelösundsledning just nu

I samarbetet lägger man framför allt ett fokus på att få de koncessionssökande företagen till att genomföra delar av utbyggnaden via nedgrävd markkabel. Men det innebär också ett påverkansarbete riktat mot inblandade myndigheter och andra intressenter.

– Det finns ju ett antal utbyggnadsprojekt som också har gått bra, där dialogen med sak- och markägare fungerat väl. Vi vill få till det samarbetet kontinuerligt med inblandade aktörer, fortsätter Alette Sederholm.

Vi kommer inte att skriva ett gemensamt svar, men vi erbjuder medlemmarna i föreningen råd och stöd i hur man kan svara med gemensamma argument

Alette Sederholm
Föreningen Gräv Ner

Just nu tillfrågas bland annat markägarna i Sörmland i det aktuella utbyggnadsprojektet där Vattenfall vill bygga ut en luftledning till SSAB i Oxelösund för att elektrifiera delar av bolagets tillverkningsprocess.

– Vi kommer inte att skriva ett gemensamt svar, men vi erbjuder medlemmarna i föreningen råd och stöd i hur man kan svara med gemensamma argument, säger Alette Sederholm.

Svenska kraftnät: En rad nackdelar

En av de motparter som de lokala samarbetena lobbat mot är statliga Svenska Kraftnät, vars stamnätsutbyggnader emellanåt stött på patrull.

Per Eckemark, nätdivisionschef, säger att det oftast är svårt att möta upp mot de önskemål som de lokala grupperna för fram om fördelarna med markkabel.

– Vi gör det endast i undantagsfall där framkomligheten annars inte är möjlig och då endast på kortare sträckor. Användning av kabel på hög spänning innebär systemmässiga risker, det är fem sex gånger dyrare, det är även egenskapsmässigt mer osäkert och har hälften så lång livslängd. Våra beräkningar visar också att det även är runt en faktor hundra större otillgänglighet, då kabellängderna inte är lika långa, vilket kräver skarvar som blir inbyggda felkällor. Och behövs det sedan repareras, så är väntetiden flera veckor lång, jämfört med att vi idag oftast kan ordna problemen på en luftledning inom något dygn, säger han till Altinget.

Den bilden delas inte av Alette Sederholm, som snarast ser att kraftnätbolagen inte vågar ta in den nya kunskapen som finns kring alternativen.

– Det räcker med att kolla på hur andra länder gör. När vi började pratades det om att det var tio gånger dyrare. Nu sägs det snarast kosta lika mycket i praktiken, säger hon.

Nya pilotprojekt lanseras med fokus på halverade ledtider

Just nu är det bråda dagar för det statliga affärsverket att svara upp mot alla den elektrifiering som pågår inom bland annat industrin.

Vi drar igång redan nu med en dialog med samhällsaktörerna samtidigt som vi väntar på besked från regeringen. Vi försöker att hitta bästa möjliga sträckning nu, där vi kan göra minsta möjliga påverkan på olika intressenter

Per Eckemark
Divisionschef nät, Svenska Kraftnät

Förutom att Svenska kraftnät lagt fram ett antal nätförslag som man hoppas ska kunna föras in i Komet-samarbetet, där inblandade myndigheter ska försöka snabba upp utbyggnadsprocessen, lade Svenska kraftnät under tisdagen fram ytterligare ett utbyggnadsprojekt för tre större kraftledningar under arbetstiteln ”Norrlandskusten.”

Där är målet att arbeta för att ledningen ska vara i drift på hälften så lång tid som normala 12-15 år.

– Vi drar igång redan nu med en dialog med samhällsaktörerna samtidigt som vi väntar på besked från regeringen. Vi försöker att hitta bästa möjliga sträckning nu, där vi kan göra minsta möjliga påverkan på olika intressenter, säger Per Eckemark till Altinget.

Svenska kraftnäts besked är ett mycket positivt och viktigt sådant som visar på den handlingskraft som behövs för att möjliggöra den gröna omställningen av industrin

Joachim Nordin
Koncernchef vid Skellefteå Kraft i ett pressmeddelande.

Men kommer jag prata med en lokalförening om två år som protesterar mot de här projekten, eller kan ni undvika den situationen på något sätt?

– Det är möjligt att det kommer att vara motstånd mot en ny kraftledning. Men vi får försöka, genom att ha bra kontakter med länsstyrelse och kommuner, tillsammans hitta den mest lämpliga vägen, samtidigt som vi också har en dialog med andra viktiga intressenter, såsom rennäringen och försvaret.

Lokalföreningarna hoppas på elektrifieringsstrategin

Trots ett ihärdigt påverkansarbete även på de relaterade utredningarna på området, anses de förslag som lagts fram inom bland annat nätkoncessionsutredningen överlag inte bidra positivt till lokalföreningarna sak.

Men Alette Sederholm hyser gott hopp om att få gehör i den elektrifieringsstrategi som regeringen utlovat att presentera i dagarna.

– Vi har haft flera möten med ansvariga tjänstemannen Truls Borgström, och hoppas att det gjort ett avtryck, säger hon.

Medskick till energiministern

Samtidigt hoppas Sederholm också att den nytillträdda energiministern fått sig en tankeställare om vikten av bland annat lokal acceptans. Detta efter att Khashayar Farmanbar i en intervju med Dagens Industri i december först avfärdat tanken på utbyggd produktion i hemkommunen Nacka.

– Det är ju där det bor folk som vi behöver bygga ut produktionen, eftersom det är där den ska konsumeras, säger Alette Sederholm.