Debatt

De kortsiktiga bidragen gör civilsamhället sårbart, Forssmed

Kortsiktiga bidrag ska inte vara normen utan det måste ske en kulturförändring kring synen på bidrag till civilsamhället, skriver Sara Damber, social entreprenör och verksamhetschef Stenbecks stiftelse.

Socialminister Jakob Forssmed är ansvarig för civilsamhällesfrågor.
Socialminister Jakob Forssmed är ansvarig för civilsamhällesfrågor. Foto: Claudio Bresciani/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

För att ha en stark demokrati behövs ett starkt civilsamhälle som kan agera långsiktigt och hållbart. Det här är något som de flesta känner till och håller med om. Ändå kommer vi aldrig vidare från diskussion till faktisk handling och insatser som skapar mer långsiktighet. Den senaste tidens utspel från Sverigedemokraterna om att dra in bidrag till ideella organisationer går dessutom rakt emot det som behövs för att skapa ett starkt civilsamhälle. Vi borde inte prata om att dra in bidrag – vi borde prata om hur vi kan få till bättre bidrag som är anpassade till hur dagens civilsamhälle ser ut.

Ny spelplan för civilsamhället

Under de senaste tio åren, och längre än så, har civilsamhället varit i kraftig förändring. Civilsamhället växte fram som en bred folkrörelse men är i dag mycket mer mångfacetterat och består av allt från föreningar till stiftelser och gräsrotsorganisationer, upprop och hashtags till lösa sammanslutningar och initiativ. Digitalisering, individualisering och professionalisering är några av de övergripande trender som också har förändrat spelplanen.

Det är sårbart att försöka planera sin verksamhet när det är ovisst vilka ekonomiska förutsättningar som finns framåt.

Samtidigt ser finansieringsmodellerna ut som de alltid har gjort, framförallt vad gäller det statliga stödet till ideell sektor. Utlysningarna görs ofta i projektform och förnyas årligen. Men vilken förändring kan du egentligen åstadkomma på ett år när det handlar om komplexa samhällsutmaningar? Självklart är det viktigt med snabba utlysningar och punktinsatser när kriser eller akuta situationer uppstår – men kortsiktiga bidrag kan inte vara normen.

Projekthetsen styr

Det finns nog ingen som jobbar i ideell sektor som inte har deltagit i projekthetsen för att skaffa finansiering till sin verksamhet. Staten gör en utlysning inom ett visst område och alla organisationer vrider och vänder på sig själva för att få ta del av pengarna. Det här tar oerhört mycket tid och fokus som i stället hade kunnat läggas på verksamhetens kärnfrågor. Bidrag kan även ändras med kort varsel eller dras in helt vilket vi såg inte minst under turerna med biståndet i våras.

Det här är inte långsiktigt. Det här är inte starkt. Det är sårbart. Det är sårbart att försöka planera sin verksamhet när det är ovisst vilka ekonomiska förutsättningar som finns framåt.

Kulturförändring krävs

Kortsiktiga bidrag ska inte vara normen utan det måste ske en kulturförändring kring synen på bidrag till civilsamhället. Perspektivet behöver skifta från kortsiktiga projektbidrag till långsiktigt stöd av kärnverksamheter. Det här är något som regeringen redan har börjat öppna dörren för.

Nyligen meddelade staten att BRIS får ett årligt stöd på 20 miljoner för att säkra den nationella stödlinjen. När den nya socialministern Jakob Forssmed (KD) med ansvar för civilsamhällesfrågor presenterade satsningen nämnde han upprepade gånger att stödet handlar om att skapa långsiktig finansiering till BRIS verksamhet. Samma typ av långsiktiga grundstöd behövs i mer än en organisation i civilsamhället. När ska det här långsiktiga synsättet appliceras i stor skala, Jakob Forssmed?

Nämnda personer

Jakob Forssmed

Socialminister (KD), förste vice ordförande Kristdemokraterna
Fil. mag i statsvetenskap (Göteborgs uni., 2000)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget