Dansk general om sabotaget i Östersjön: Vem vinner på rädsla och splittring i väst?

Sabotaget mot gasledningarna i Östersjön skapar en rädsla som kan splittra sammanhållningen mellan de europeiska länderna, skriver danska brigadgeneralen Carsten Rasmussen.

"Sprängningarna i Östersjön medför en rad effekter, effekter som pekar ut riktningen mot vem som kan tänkas stå bakom sabotagen." skriver brigadgeneral Carsten Rasmussen.
"Sprängningarna i Östersjön medför en rad effekter, effekter som pekar ut riktningen mot vem som kan tänkas stå bakom sabotagen." skriver brigadgeneral Carsten Rasmussen. Foto: Danska försvaret/TT

På måndagen blev de två gasledningarna Nord Stream 1 och 2 utsatta för sabotage. Sabotagen skedde inte på danskt territorium. Det skedde istället på internationellt farvatten mycket nära danskt territorium, så nära att tryckvågorna ögonblickligen fortplantade sig till regeringen, centraladministrationen och medierna.

Ingen har tagit på sig ansvaret för dessa oerhörda angrepp på den europeiska energiinfrastrukturen. Jag ser det inte heller som troligt att de kommande efterforskningarna kommer att ge ett entydigt svar på vem syndaren är.

Sprängningarna lämnade stora hål i de två gasledningarna och det kommer att ta dagar eller veckor innan den ryska naturgasen slutar att strömma ut i Östersjön. Sprängningarna medför emellertid också en rad andra effekter, effekter som pekar ut riktningen mot vem som kan tänkas stå bakom sabotagen. Jag har identifierat fyra effekter.

Sabotaget skapar rädsla. Rädsla för om vi kan få nog med gas den kommande vintern och rädsla för att aktionen sker djupt inne i Västeuropa, på Danmarks och Sveriges östra gräns. Rädslan kan kanske verka lite irrationell i ljuset av att gasen i rörledningarna var avstängd och att de europeiska gaslagren är ganska välfyllda inför kommande vinter.

Men det faktum att det skett en krigsliknande handling på gränsen till danskt territorium fick naturligtvis de danska myndigheterna att reagera. De kunde inte annat. Beredskapen ökade, övervakningen intensifierades och regeringen konsulterade grannländerna och de allierade. Sabotaget i Östersjön har utan tvivel ökat européernas rädsla för energisäkerheten och för ytterligare instabilitet.

Händelserna i Östersjön fick ögonblickligen gasmarknaderna att reagera nervöst. Gaspriset på den holländska marknaden toppade med en stigning på 22 procent innan den stabiliserade sig på sju procent. På marknaden i London steg priset under dagen med hela 34 procent, innan den landade på samma nivå som i Nederländerna. De stigande gaspriserna och, inte minst, marknadernas nervösa och stundtals hysteriska reaktioner ökar otryggheten hos de europeiska konsumenterna.

Den rädsla som sabotagen skapar kan bidra till att splittra sammanhållningen mellan de europeiska länderna och mellan Europa och USA. Då ingen omedelbart tog på sig ansvaret för händelsen uppstod istället snabbt en rad vilda teorier om vem som stod bakom.

Den tidigare polska utrikesministern Sikorski, som alltid har varit en hård motståndare till Nord Stream 2-ledningen, tackade USA för handlingen på twitter. Den bollen landade perfekt på högerfoten för ryska utrikesministeriets taleskvinna, Maria Zakharova, som på sitt telegramkonto gav uttryck för att Sikorskis uttalande var ett offentligt erkännande om att det rörde sig om en terrorhandling.

På sociala medier florerar nu flera teorier om att Storbritannien, USA eller till och med Ukraina skulle stå bakom sabotagen. Dessa historier sprids med god hjälp av personer som utnyttjar varje läge för att sprida konspirationsteorier.