Danmark går till val – så är det politiska läget

Den 1 november blir det val till Folketinget, meddelar statsminister Mette Frederiksen. Altinget går igenom förutsättningarna för den valrörelse som redan inletts.

Mette Frederiksen har varit Danmarks statsminister sedan 2019. 
Mette Frederiksen har varit Danmarks statsminister sedan 2019. Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix/TT

Statsminister Mette Frederiksen (S) utlyser val till Folketinget som ska hållas den 1 november.

Det berättar hon från Marienborg utanför Köpenhamn, där hon samtidigt meddelar att hennes parti går till val på att bilda en bred regering.

– I Socialdemokraterna går vi till val på socialdemokratisk politik. Men vi är redo för både kompromisser och samarbete. För i de svåra tider som vi lever i, med de svårigheter världen står inför – kriser som kommer efter varandra – så är tiden kommen att testa en ny regeringsform i Danmark, säger Mette Frederiksen.

Därmed sätts punkt för en historisk och hektisk mandatperiod med coronakrisen, kriget i Ukraina, gassabotage i Östersjön, minkfall och riksrätt som några av de mest dramatiska händelserna.

Valrörelsen har pågått länge

Beskedet kommer efter att Radikales politiska ledare, Sofie Carsten Nielsen, i juli lät förstå att partiet skulle dra tillbaka stödet till regeringen om inte Mette Frederiksen utlyste riksdagsval i samband med öppnandet av Folketinget.

Det radikala beskedet kom som svar på den hårda kritik som den danska minkkommissionen framförde i slutet av juni. I sammanfattningen konstaterades att Mette Frederiksen hade agerat ”grovt vilseledande” när hon i november 2020 – utan laglig befogenhet – gav order om att avliva alla danska minkar på grund av rädsla för coronasmitta.

Mot den bakgrunden är det upplagt för en valrörelse med högt tonläge – en som faktiskt har pågått länge. Det visar sig också i opinionsmätningarna som rapporterar om ett dött lopp, vilket i sig är ett nytt läge. Sedan valet 2019 har i stort sett alla mätningar pekat på en solid röd ledning, men så är det inte längre. På senare tid har en rad prognoser till och med pekat mot en blå majoritet.

I danska Altingets senaste sammanvägning av opinionsmätningar är bilden densamma.

Utsikter för svåra förhandlingar

Oavsett hur mandaten till slut landar är det sannolikt att de efterföljande regeringsförhandlingarna kan bli utdragna och svåra. Men också underhållande om man gillar ett bra politiskt drama.

Det beror framför allt på att Sofie Carsten Nielsen har ”uteslutit” att återigen stödja en socialdemokratisk enpartiregering efter riksdagsvalet. I stället vill hon se en regering som bildas tvärs över den politiska mitten. Än så länge är dock Mette Frederiksen fortfarande det bästa alternativet när det kommer till kandidater till statsministerposten, anser Radikales ordförande.

Det beror på att Mette Frederiksen tidigare har ”öppnat för en diskussion” om att regera med ett eller flera borgerliga partier. Socialdemokraternas främsta prioritet är dock att fortsätta som nu.

Två borgerliga statsministerkandidater

Omvänt så vägrar Venstre och Konservativa att ingå i regering med Socialdemokraterna. Jakob Ellemann-Jensen (V) har – sedan han blev ordförande i Venstre 2019 – pekat på sig själv som statsminister för en borgerlig regering som enbart bygger på blå mandat.

Søren Pape Poulsen (K) anmälde sig som statsministerkandidat i augusti. Även han vill ha en rent borgerlig regering med sig själv i spetsen.

Inger Støjberg och hennes nya parti, Danmarksdemokraterne, som i mätningarna konsekvent verkar få stöd från var tionde väljare, har också anmält sig på planen som tänkbar regeringsdeltagare. Liksom Dansk Folkeparti, Nye Borgerlige och Kristendemokraterna pekar Inger Støjberg på antingen Søren Pape Poulsen eller Jakob Ellemann-Jensen.

Valrörelsens stora joker

Den största jokern i valrörelsen kan bli Moderaternas ordförande Lars Løkke Rasmussen. Han har vid flera tillfällen uteslutit att stödja en regering med enbart blå eller röda partier och därmed är det inte osannolikt att den tidigare Venstrestatsministern skulle bli den politiska mittens kungamakare.

Lars Løkke har också sagt att det blir ”svårt” för honom att peka på Socialdemokraterna för statsministerposten så länge Mette Frederiksen leder partiet. Han har också sagt att den socialdemokratiska ledaren måste acceptera att det genomförs en advokatutredning kring hennes roll i minkfallet, om han ska överväga att peka på henne. En sådan utredning ska i så fall svara på om det finns skäl att inleda åtal mot henne.

Socialistisk Folkeparti (SF) pekar fortsatt på Mette Frederiksen som statsminister. Ordföranden Pia Olsen Dyhr har dock vid flera tillfällen uttryckt önskemål om att utöka regeringen efter valet.

Partiet Enhetslistan pekar också på Mette Frederiksen som statsminister, men kommer att ställa som villkor att hon först måste förhandla med de partier som ska utgöra hennes parlamentariska underlag.

Bara till låns?

Mette Frederiksen har varit Danmarks statsminister sedan den 27 juni 2019, då hon kunde bilda den första socialdemokratiska enpartiregeringen sedan Anker Jørgensens (S) senaste regering lämnade 1982.

Mette Frederiksen har regerat med stöd av ett parlamentariskt underlag bestående av SF, Enhedslisten och Radikale.

I valet den 5 juni 2019 fick de fyra partierna tillsammans drygt hälften av rösterna. Det räckte för att Mette Frederiksen skulle kunna ta över Lars Løkke Rasmussens nycklar till Statsministeriet.

Nu får vi snart svar på om hon får ytterligare en period med de nycklarna i sin nyckelknippa.

Artikeln är från Altinget.dk

Nämnda personer

Mette Frederiksen

Danmarks statsminister, partiordförande (S), ledamot i folketinget
Master i Afrikastudier (Københavns uni. 2009), ba.scient.adm. i samhällsstudier (Aalborg uni., 2007)

Lars Løkke Rasmussen

Danmarks utrikesminister, folketingsledamot, grundare och partiledare Moderaterne
jur. kand. (Köpenhamns uni., 1992)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00