Debatt

Dags att säkra studenthälsovården

Som grupp mår studenter sämre än övriga befolkningen i jämförbar ålder. Studenthälsovården har ett viktigt uppdrag i att förebygga och behandla ohälsa kopplat till studiesituationen. Men om studenterna inte känner till att studenthälsan finns – hur ska de då få rätt stöd? Det skriver Sofia Holmdahl, SSCO – Stockholms studentkårer.

Placeholder image
”En faktor som är direkt kopplad till studenters okunskap om studenthälsan är att lärosätena inte tar sitt ansvar i att säkerställa att informationen når fram i tillräcklig utsträckning.” Foto: Anders Wiklund/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Lyssna på artikeln

Studenters ohälsa, som ofta handlar om ångest, stress, sömnsvårigheter och depression, går ut över både livskvaliteten och studieprestationerna. Den tid när studenterna investerar tid, pengar och energi för att bygga sin framtid, kommer i stället alltför ofta att präglas av bristande trygghet och hälsa.

Studenthälsovården finns till för att förebygga och behandla ohälsa som är kopplad till studiesituationen. För att studenter ska söka stöd hos studenthälsan finns dock en avgörande grundläggande faktor: att de känner till att det går att göra det. Det är därför oacceptabelt att upp till en fjärdedel av studenterna inte alls känner till att de har tillgång till studenthälsovården. Än färre känner till vad den har för utbud och vilken typ av hjälp och stöd som erbjuds. Flera olika faktorer ligger bakom studenters bristande kännedom om studenthälsan, och därför krävs flera åtgärder för att öka studenthälsans tillgänglighet.

1. Öka kännedomen om studenthälsan

En faktor som är direkt kopplad till studenters okunskap om studenthälsan är att lärosätena inte tar sitt ansvar i att säkerställa att informationen når fram i tillräcklig utsträckning. Ofta låter lärosätena personer från olika stödfunktioner presentera sig och sin funktion den allra första dagen studenterna kliver in på lärosätet. Det är en fin ambition att ge informationen tidigt – men alla som någon gång har varit i en liknande situation vet att det är omöjligt att bearbeta all ny information som ges den första tiden.

Viktig information behöver upprepas för att den ska finnas kvar i minnet den dagen behovet uppstår. När prestationsångesten, sömnsvårigheterna och stressen inför kandidat- eller masteruppsatsen kommer krypande efter några år, behöver information vara så pass färsk så att studenten instinktivt vet att och var hen kan söka stöd. Lärosätena måste därför utveckla sina informationsinsatser om studenthälsan. Ett informationspaket som studenterna får ta del av minst en gång per termin, oavsett vilken nivå i utbildningen de befinner sig i, vore en bra start.

2. Öka likvärdigheten i studenthälsans utbud

I dag varierar både utbudet och organiseringen av studenthälsovården från lärosäte till lärosäte. Detta leder till en otydlighet för studenterna i hur och när de kan, eller bör, vända sig till studenthälsan eller till annan vårdverksamhet. Att det kan variera så pass mycket som det gör beror på den otydlighet som finns i riktlinjer och uppdragsbeskrivningar.

Många lärosäten väljer att ha separata studenthälsomottagningar med olika stödfunktioner i form av till exempel läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer. I städer med flera lärosäten, såsom i Stockholm, väljer ofta flera lärosäten att ansluta sig till en och samma mottagning. Fördelen med detta system är att studenterna ofta får tillgång till ett större utbud än det enskilda lärosätet på egen hand hade kunnat organisera. Nackdelen är dock att närheten till och inflytandet över mottagningen kan bli sämre.

Det kan också vara svårare, både mentalt och fysiskt, för enskilda studenter att söka sig till en mottagning som i grunden tillhör ett annat lärosäte. Dessutom har mottagningarna ofta en mer etablerad kontakt med det egna lärosätet och dess studentkår(er) med integrerad delaktighet i studiemiljöarbetet, vilket de övriga lärosätena och dess studenter går miste om.

För att komma till rätta med dessa problem behöver uppdraget om studenthälsovård och dess koppling till studiemiljöarbetet förtydligas. Studenter ska ha rätt till likvärdig studenthälsa och en god studiemiljö oavsett var de studerar.

3. Öka resurserna till studenthälsan

Redan i dag vittnar studenthälsomottagningar om att resurserna inte räcker till.

I och med coronapandemin fick studenthälsan ökade ekonomiska anslag. Denna satsning är positiv, men det behövs en mer långsiktig plan för att säkerställa att studenthälsan når sin fulla potential. Som tidigare nämnts är det alltför stor andel av studenterna som i dag inte ens känner till att det finns en studenthälsa som de kan vända sig till. Om kännedomen skulle öka skulle sannolikt även trycket på studenthälsovården öka – vilket innebär att även resurserna måste säkerställas. Redan i dag vittnar studenthälsomottagningar om att resurserna inte räcker till.

Som företrädare för studenter är vi övertygade om att det går att vända den negativa hälsoutvecklingen. Det som krävs är att alla tar sin del av ansvaret, såväl på regeringsnivå som på lärosätesnivå. Studenter ska inte bara förväntas leva och må bra i framtiden, de är värda att få leva och må bra här och nu.


Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor