Centrum för rättvisa: Dagtinga inte med medborgarnas integritet

De växande problemen med den grova brottsligheten och dess påverkan på samhället har varit en av de största frågorna i valet, och ämnet kommer att förbli aktuellt en lång tid framöver.

Större befogenheter

Ett av de förslag som nu lagts fram för att komma till rätta med problemen handlar om att de brottsutredande myndigheterna ska få större befogenheter att använda hemliga tvångsmedel (SOU 2022:19, Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel).

Utredningens förslag kommer, om de genomförs, innebära ökade risker för oproportionerliga intrång i den personliga integriteten. Hemliga tvångsmedel föreslås få användas i större omfattning, på mer ingripande sätt och riktade mot fler personer som har svagare anknytning till en brottsutredning.

Centrum för rättvisa har i sitt remissvar till regeringen angett att man har stor förståelse för att behovet av användning av hemliga tvångsmedel kan förändras över tid och att behovet av en effektiv brottsbekämpning i dag är stort. Samtidigt är upprätthållandet av rättsstatens principer och skyddet för individens fri- och rättigheter särskilt viktigt i sådana situationer.

Brister i utredningen

I vårt remissvar pekar vi på flera brister i utredningens rättsliga analys. Det handlar framför allt om att utredningen inte har redovisat någon uttrycklig bedömning av förslagens förenlighet med de minimikrav som Europadomstolen har ställt upp för att förhindra missbruk av regler om hemliga tvångsmedel som ska skydda den personliga integriteten (de så kallade Zakharov-kriterierna, se Europadomstolens dom i målet Roman Zakharov v. Russia [GC]).  

En viktig förutsättning för att vi ska uppnå en sådan balans är att lagstiftning om brottsbekämpning och hemliga tvångsmedel håller hög kvalitet och inte hastas fram.

Men innebär inte det kraftigt ökade behovet av effektiv brottsbekämpning att man måste gör avkall på rättssäkerheten för att kunna säkerställa medborgarnas rättstrygghet? Svaret på den frågan är nej. Det är en vanlig missuppfattning att det råder ett motsatsförhållande mellan medborgarnas rättssäkerhet och deras rättstrygghet.  

Respektera rättssäkerheten

Europakonventionen och grundlagen utgör i sig inte några hinder mot att de brottsutredande myndigheterna får ökade befogenheter. Rätten till skydd för den personliga integriteten är inte absolut, utan kan inskränkas om det behövs för att möta de krav som samhället ställer för att upprätthålla lag och ordning.

Vad Europakonventionen och grundlagen kräver är dock att grundläggande krav på rättssäkerhet respekteras vid sådana inskränkningar och att ökade befogenheter kombineras med robusta rättssäkerhetsgarantier.

Den utmaning vi har framför oss handlar alltså om att säkerställa en rimlig balans mellan medborgarnas befogade krav på rättssäkerhet och rättstrygghet, och att inte i onödan ställa dessa viktiga värden mot varandra. En viktig förutsättning för att vi ska uppnå en sådan balans är att lagstiftning om brottsbekämpning och hemliga tvångsmedel håller hög kvalitet och inte hastas fram. Vi ser därför fram emot att regeringen i det fortsatta lagstiftningsarbetet fördjupar den rättsliga analysen av utredningens förslag och säkerställer att Sverige lever upp till sina rättsliga åtaganden enligt Europakonventionen.