Debatt

C-ledamot: Sluta krångla till livet för nordiska gränspendlare

Det finns en rad hinder för den som vill pendla över nordiska gränser. Detta trots att reger­ing efter regering i både Sverige och Danmark har lovordat det transnationella samarbe­tet och utlovat förändringar. Nu behövs en ny gränshinderstrategi, skriver Niels Paarup-Petersen (C).

”Under pandemin har gränser stängts utan förvarning. Från dag till dag har nya regler och procedurer för gränspendlare etablerats”, skriver debattören. 
”Under pandemin har gränser stängts utan förvarning. Från dag till dag har nya regler och procedurer för gränspendlare etablerats”, skriver debattören. Foto: Johan Nilsson/TT
Niels Paarup-Petersen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Så avslutas med kraft den svenska nationalsången. Men tyvärr finns inte samma kraft i den svenska politiken när det kommer till att göra det enkelt att leva i just Norden. Det är nämligen oerhört be­svärligt för de medborgare som bor, lever och jobbar över de nordiska gränserna. Och inte minst i Öresundsregionen drabbar det oerhört många att den nationella nivån i de nordiska länderna inte tar tag i vardagens gränshinder.

Pendlare fångas mellan system

Det finns en uppsjö av hinder för den som vill pendla över nordiska gränser i dag. Detta trots att reger­ing efter regering i både Sverige och Danmark har lovordat det transnationella samarbe­tet och utlovat förändringar. Men i praktiken har mycket lite hänt. Eller ja, en del saker har blivit sämre.

Under coronapandemin har problemen visat sig än tydligare när pendlare har fångats mellan olika system. Kraven från olika staters myndigheter har varit osamman­hängande och icke kompatibla för personer som i samband med pandemin har förlorat jobbet men ingått i olika räddningspaket. Till exempel har personer som bor i Sverige men haft före­tag i Danmark inte kunnat ta del av räddningspaket i något land. Andra har dubbelbeskattats av ersättningar.

Nordiska gränspendlare som har jobbat hemifrån under coronapandemin har även fått veta att de skulle tvingas betala skatt i två länder. Det är följden av att de nordiska finansministrarna inte går med på ett undantag från gällande skatteregler. Hot om upptaxeringar på många hundratusentals kronor, dubbla redovisningar och företag som inte vågar anställa personer från andra sidan gränsen är resultatet.

Gränser stängs utan förvarning

Under pandemin har gränser också stängts utan förvarning. Från dag till dag har nya regler och procedurer för gränspendlare etablerats. Olika krav på underlag för att bevisa bostad och arbetsplats har införts. Gränser har öppnats och stängts mot olika regioner från vecka till vecka. Och pendlingstiderna har ökat kraftigt. De nordiska regeringarna måste etablera ett bättre samarbete vid kriser så insatser som påverkar gränserna – och de invånare som rör sig över dessa – samordnas och kommuniceras till varandra. Svenska regeringen bör ta initiativ till att de nordiska regeringarna etablerar kommunikations- och samarbetsstrukturer för kristillfällen.

Ändra socialförsäkringsreglerna

Men problemen för gränspendlarna är inte begränsade till situationen i samband med covid-19. Ett återkommande problem för gränspendlare i Öresundsregionen är socialförsäkring­en. Gång på gång hamnar folk i kläm. Inte minst om de vill vara goda samhällsborgare och bidra till välfärden i Sverige.

Ett exempel är en man som jobbar som kabinpersonal i Danmark men även var brand­man i Sverige på deltid. Reglerna tillåter inte att en person arbetar i Sverige mer än vad som mot­svarar 25 procent av arbetstiden i Danmark. Som kabinpersonal fluktuerar timtalet kraftigt mellan veckor och vissa veckor kunde arbetstiden bli så lite som 10 timmar. Det innebar att han enligt reglerna inte fick arbeta mer än 2,5 timmar i Sverige en sådan vecka. Man­nen har på ett år använt mer än 75 000 kronor på advokater för att inte förlora rätten till social­försäkring. Allt för att kunna vara brandman.

Möjligheterna till undantag i socialförsäkringsreglerna måste utökas för gränspendlare.

Ett annat talande exempel är en kvinna som tog hand om sin mycket sjuka man i Sverige samtidigt som hon arbetade i Danmark. Kvinnan har fått söka undantag från ordinarie regler och tillhört dansk socialförsäkring. Hur detta undantag ska sökas och hur ofta har dock löpande ändrats. När kvinnan inte fick undantag fick hennes danska arbetsgivare betala tre års svensk arbetsgivaravgift på 32 procent av den danska lönen med tillbakaverkande kraft.

En annan konse­kvens är att kvinnan förlorar rätten till den danska förtidspensions­ordning som hon be­talat till i årtionden. Allt detta för att hon tagit hand om sin sjuka man till fördel för både mannen och det svenska välfärdssystemet. Möjligheterna till undantag i socialförsäkringsreglerna måste utökas för gränspendlare.

Ny gränshinderstrategi brådskar

Det behövs även en rättvisare modell för a-kassa för gränspendlare. I dag betalar till exempel svenskar som pendlar till Danmark en mycket hög avgift men får inte ut ersättning som motsvarar denna. Dessa problem är ett axplock av de många utmaningar som möter pendlarna i Öresundsregionen och i viss mån övriga Norden. Därtill kommer banker som inte vill ge lån, pensionssystem som är omöjliga att överskåda och gränser som stängs och öppnas utan förvarning.

De nordiska regeringarna bör ta fram en ny gränshinderstrategi – inte för att skapa fler hinder men för att ta bort dem. Och sedan leverera. Då kan vi äntligen prata om att det på riktigt går att leva och dö i Norden.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00