C: Dags att uppgradera det nationella rättighetsskyddet

I dag föreslår den parlamentariska Kommittén om grundlagsskadestånd att enskilda ska få rätt till skadestånd när staten kränkt någons grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Detta är ett välkommet och nödvändigt steg i rätt riktning för att säkerställa att våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter får fullt genomslag i Sverige.

Inskränkningar i äganderätten

Redan 2014 meddelade Högsta domstolen i två olika domar att staten kan bli skadeståndsskyldig vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter, men någon sådan uttrycklig lagstadgad rätt har inte funnits.

En av Högsta domstolens domar handlade om fisket i Torne älv. Domstolen kom då fram till att grundlagens egendomsskydd innefattar en allmän princip om rätt till skadestånd för vissa typer av inskränkningar i äganderätten. Trots detta så upplever samma fiskare i Haparanda skärgård, som stred för sin rätt till ersättning ända upp till Högsta domstolen – och vann – fortfarande samma typ av inskränkningar i äganderätten. Återigen så nekas de ersättning, medan ansvariga myndigheter uppmanar dem att stämma staten. Igen.

En tydlig förbättring

Fallet med fiskarna i Torne älv visar att även om kommitténs förslag om grundlagsskadestånd blir lag, så kommer enskildas möjligheter att få ersättning för överträdelser av deras fri- och rättigheter att begränsas av dyra och tidskrävande processer. Men trots dessa svårigheter skulle en lagstadgad rätt till grundlagsskadestånd ändå vara en tydlig förbättring – och en välkommen sådan. Sedan 2018 har skadeståndslagen dessutom gett rätt till skadestånd för överträdelser av Europakonventionen. Kommitténs arbete har genomsyrats av ambitionen att samma tydliga skydd ska gälla även för de fri- och rättigheter som värnas i grundlagen.

Uppgradera rättighetsskyddet

Sedan 2018 har skadeståndslagen dessutom gett rätt till skadestånd för överträdelser av Europakonventionen. Kommitténs arbete har genomsyrats av ambitionen att samma tydliga skydd ska gälla även för de fri- och rättigheter som värnas i grundlagen.

Linda Modig (C)
Ledamot av Kommittén om grundlagsskadestånd

Högsta domstolen har gjort tydligt att enskilda som lidit skada när det allmänna har kränkt deras grundläggande fri- och rättigheter inte är rättslösa. Ska då andra som finner sig i liknande situationer inte få veta att de har rätt till skadestånd? Ska då de myndigheter som ansvarar för att upprätthålla grundlagens rättighetsskydd sväva i ovisshet om när de riskerar skadeståndsansvar? Nej, självklart ska det inte vara så.

Därför behövs en lagstiftning som tydliggör hur och när det finns en rätt till grundlagsskadestånd. Att det dessutom redan finns en rätt till skadestånd för överträdelser av de fri- och rättigheter som garanteras i Europakonventionen är ännu ett skäl att uppgradera det nationella rättighetsskyddet. Svensk rätt ska självklart inte ha sämre rättighetsskydd än europeisk rätt.

Många frågetecken kvar

Kommitténs förslag innebär svåra överväganden hos framförallt de domstolar som ska tillämpa den nya lagstiftningen. Vilka typer av överträdelser ska ge rätt till skadestånd? Hur ska man inledningsvis förhålla sig till en ny ordning innan vägledande praxis finns att luta sig emot i det enskilda fallet? Och ska överträdelser av de fri- och rättigheter som regleras i tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna hanteras på samma sätt som de i regeringsformen?

Kommittén har varken haft i uppdrag, eller möjlighet, att räta ut alla dessa frågetecken. Inte desto mindre är det förslag som nu lämnats till regeringen mycket goda nyheter för alla oss som vill att skyddet och vikten av våra grundlagsfästa fri- och rättigheter förstärks och befästs.