Debatt

Bygghandlarna: Sju reformer för att få ordning på byggandet

Den kommande mandatperioden måste bostadsmarknaden hamna högre på politikernas agenda. Här är våra förslag på sju reformer som kan genomföras under kommande mandatperiod, skriver Monica Björk, vd för Byggmaterialhandlarna.

Byggbranschen står idag för en tiondel av Sveriges BNP och är den enskilt största sektorn och en viktig motor i svensk ekonomi, skriver debattören.
Byggbranschen står idag för en tiondel av Sveriges BNP och är den enskilt största sektorn och en viktig motor i svensk ekonomi, skriver debattören. Foto: Fredrik Persson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Nu är valrörelsen i gång och en fråga som borde stå högt upp på politikernas agenda är den svenska bostadsmarknaden. Det byggs alldeles för få bostäder, det befintliga beståndet används inte effektivt och vi behöver bygga och renovera mer hållbart.

I årets Almedalstal saknades förslag på reformer från våra politiska partier. Byggmaterialhandlarna har studerat och inspirerats av våra grannländer och föreslår sju reformer för vår kommande regeringen att ta ställning till under kommande mandatperiod.

Våra sju reformer

  • Inför Grönt ROT avdrag. Vi föreslår att man utöver existerande ROT-avdrag får en skatterabatt på maximalt 50% av arbets- och materialkostnaden upp till 50 000 kr i ett nytt grönt ROT-avdrag. Detta skall ta sikte på den gröna omställningen och uppmuntra till ökad cirkularitet, genom att stimulera ökad andel återbrukat byggmaterial, användande av hållbara produkter och energieffektivisering, genom åtgärder som minskar energiförbrukning i bostäder.

  • Genomför politiska reformer som ger incitament för byggherrar och beställare att öka andelen återbrukat byggmaterial i nyproduktion. Om man ställer krav på att minst 10% av byggmaterialet i nyproduktion skall vara återbrukat, så kommer det skapa incitament för en ny affärslogik kring återbruk och försäljning av byggmaterial.

  • Återställ ROT-avdraget till 50%. ROT-avdraget infördes i Sverige år 1993 som en åtgärd för att minska förekomsten av hushållens inköp av svart ar­betskraft inom byggsektorn. Med Skatteverket som garant har det under snart 30 år finslipats till ett tydligt, uppskattat och väl fungerande system. Idag använder över 1,2 miljoner svenskar ROT över hela Sverige till ett värde på 12,1 miljarder. Genom att återställa det till den gamla nivån på 50% så skapas fler arbetstillfällen inom byggsektorn och det befintliga beståndet underhålls bättre.

  • Inspireras av Tyskland och inför ett oberoende bosparande i Sverige. I Tyskland så utgör ett sk. Bauspar grunden för boendet. Och man börjar oftast spara i tidig ålder med ett perspektiv på minst 20 år. Bauspar skulle kunna vara en viktig komponent för att få svenskar att öka sitt sparande och långsiktigt planera för sitt boende. Du får låna samma belopp som du har sparat och används oftast som topplån tillsammans med ordinarie bolån. Fördelen med detta system är att du kan köpa valfri bostad som finns på marknaden och inte enbart i den kö som olika bostadsaktörer förmedlar.

  • I Norge har man en social bostadspolitik för personer som har svårt att finansiera köp av egen bostad. Där har statliga Husbanken ett uppdrag att erbjuda fördelaktig finansiering för de som inte kan lösa sin finansiering på annat sätt. I Sverige skulle man kunna titta på en liknande lösning genom att använda statliga SBAB på motsvarande sätt.

  • Lär av Finland. Förstagångsköpare får låna upp till 95% av bostadens köpeskilling. Det ger alla en möjlighet att få ett fotfäste på bostadsmarknaden och komma i gång med sin bostadskarriär. Idag så begränsas vi i Sverige med lånevillkor kopplade till fem gånger årsinkomsten, som gör att unga får svårt att låna till sin första bostad. Genom ett fokus på unga och möjligheten att låna högre andel vid köp av sin första bostad skulle det ge många en möjlighet att ta ett kliv in på bostadsmarknaden.

  • Studera Danmark och Finland. Slopa reavinstskatten om du ägt din bostad en längre tid. Genom den höga reavinstskatten i Sverige uppstår en inlåsningseffekt om man har bott länge i sin bostad och värdet har ökat kraftigt. Det innebär att många bor kvar i sin bostad längre än vad man önskar, vilket leder till en minskad rörlighet och dåligt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd. I Danmark behöver du inte betala reavinstskatt vid försäljning av bostaden om du har bott där minst 3 år. I Finland är det 2 år som gäller. För svenska förhållanden skulle denna modell vara svår att införa i nuläget, då dessa länder har fastighetsskatt. I stället kan man differentiera reavinstskatten från dagens 22%, till att den reduceras till förslagsvis 10 % om du har ägt bostaden i minst 3 år. Det skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden och minska inlåsningseffekten.


Byggbranschen står idag för en tiondel av Sveriges BNP och är den enskilt största sektorn och en viktig motor i svensk ekonomi.

Genom att dessa reformer på bostadsmarknaden uppnår vi flera positiva effekter samtidigt: vi ställer om byggsektorn till grönt och hållbart byggande, minskar Sveriges energiförbrukning, skapar fler arbetstillfällen och framför allt, vi skapar fler bostäder i Sverige.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget