Byggföretagen: Om vi gör som Finland kan Sverige också få fler hyresrätter

De ekonomiska förutsättningarna med hög inflation, snabbt stigande räntor och allt högre byggkostnader har fått nybyggnationen av bostäder att tvärnita. Investeringarna i nya bostäder är i dag nere på samma nivåer som vid millennieskiftet. Det kräver kraftfulla åtgärder från våra politiker.

Låga intäkter från hyresbostäder

Just nu sitter en utredning och ser över de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.

Ränteavdragsbegränsningsreglerna innebär att räntekostnader inte längre automatiskt får dras av fullt ut. Storleken på det skattemässiga ränteavdraget är inte längre beroende enbart av den faktiska räntekostnaden, utan även av företagets resultat. Det betyder att företag med negativt resultat kan tvingas betala inkomstskatt. Reglerna infördes för att motverka aggressiv skatteplanering. Men det drabbar företag med hög belåning och låga vinster. Så är ofta är fallet vid investeringar i hyresbostäder.

Byggföretagen räknar med att endast 24 000 bostäder påbörjades under 2023 och att fallet fortsätter även under 2024.

Nybyggnation av hyresbostäder är kapitalintensiv verksamhet. På grund av hyressättningssystemet är intäkterna begränsade. Samtidigt har räntekostnaderna blivit allt högre. Ju mer räntorna höjs, desto svårare att få ihop kalkylen. Det har fått investerare att dra öronen åt sig.

Gör undantag för hyresrätter

Byggföretagen menar att ett brett infrastrukturundantag skulle kunna inkludera investeringar i hyresrätter och på ett avgörande sätt förbättra kalkylen för nyproduktionen av hyresrätter. I Finland har undantag med hänvisning till infrastrukturargumentet införts bland annat för subventionerade bostäder. Det innebär att investeringar i denna typ av bostäder kan undantas från ränteavdragsbegränsningsreglerna. Därigenom får hela räntekostnaden dras av.

Finland har fört diskussioner med EU-kommissionen som godtagit undantagets utformning. Det finns således goda förutsättningar för Sverige att införa ett motsvarande undantag. Därför bör regeringen ta tillvara på möjligheten som EU-direktivet ger och införa undantag från ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Bostadsinvesteringarna har fallit kraftigt. Byggföretagen räknar med att endast 24 000 bostäder påbörjades under 2023 och att fallet fortsätter även under 2024. Det kan jämföras med Boverkets behovsanalys om 67 300 nya bostäder per år till och med 2030.

Svaga grupper drabbas

Om det inte lönar sig att bygga nya hyresrätter så kommer bostadsmarknadens aktörer heller inte att göra det. Och när marknaden inte producerar nya bostäder i en omfattning som kan möta behoven är det i första hand de betalningssvaga grupperna som får svårast att komma in på bostadsmarknaden. Därför spelar det stor roll hur ränteutgifter behandlas i skattelagstiftningen.