Bromskloss för utredning av norskt EU-medlemskap

Erna Solberg tog bladet från munnen och deklarerade i sitt tal på Høyres landsmöte att Norges plats i Europa är runt det bord där de viktiga besluten fattas, inte på caféet bredvid möteslokalen. Landsmötet antog sedan en resolution i vilken Høyre menar att ett ”fullt norskt EU-medlemskap är det enda alternativet till EES-avtalet”.

I ett första steg önskar Høyre en utredning om fullt norskt EU-medlemskap. Utspelet kom bara några dagar efter att både statsminister Støre och utrikesminister Huitfeldt gjort det mycket tydligt att de inte ville ha en EU-debatt.

Två hattar

Solbergs utspel fick Senterpartiets ledare Trygve Slagsvold Vedum att trycka ner bromspedalen. I NRK:s debattprogram Dagsnytt 18 gav han ett tydligt budskap om att det inte skulle bli någon utredning, eftersom det skulle leda till en ny EU-debatt.

– Vi måste ta vara på det norska folkstyret, ta vara på den nationella kontrollen och ta vara på vårt land, sade Vedum.

Och därmed levererade han precis det som Senterpartiets väljare vill höra. Enligt norska Altingets EU-mätning skulle hela 81 procent av Senterväljarna rösta nej till EU i en folkomröstning. Partiets mål är att säga upp EES-avtalet och ersätta det med egna handelsavtal.

I denna debatt hade Vedum tagit på sig partiledarhatten. Men Vedum är inte bara partiledare, han är också finansminister. En finansminister borde leta efter, och hitta, de bästa lösningarna för hela Norge, mot bakgrund av ett uppdaterad och relevant kunskapsunderlag. Vad hade hänt om Vedum hade tagit av sig partiledarhatten och bytt till finansministerhatt?

Fler och fler samarbetsytor

Statsminister Jonas Gahr Støre har det yttersta ansvaret för sin regering. Varje statsminister och partiledare vill sitta kvar. Att lyfta EU-frågan skulle inte vara ett politiskt smart schackdrag för Støres regering, därför undviker han ämnet.

Men när Støre å ena sidan säger nej till debatt, utvecklar han å andra sidan stadigt sitt goda förhållande till EU och försöker knyta sig till nya samarbetsytor. Och detta utan att göra en fullständig utredning av medlemskapets konsekvenser i förhållande till utanförskap.

Finns det några gränser för hur mycket samarbete vi kan ha med EU innan vi är mycket mer innanför än utanför?

Ulf Sverdrup
Direktör för Norges utrikespolitiska institut

För några veckor sedan var han på förnamnsbasis med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och flög henne ut till Troll A-plattformen i Nordsjön. Där talade han om att regeringen utvidgar sitt samarbete med EU i en grön allians. Dessutom vill regeringen ansluta sig till EU:s hälsosamarbete och EU:s samarbete om satellitkommunikation.

Listan börjar därmed bli lång över viktiga samarbeten som regeringen säger att de ska ingå med EU, eftersom EES-avtalet inte räcker till.

– Finns det några gränser för hur mycket samarbete vi kan ha med EU innan vi är mycket mer innanför än utanför, frågade Ulf Sverdrup, direktör för Norges utrikespolitiska institut (NUPI), utrikesminister Huitfeldt.

Frågan kommer lägligt.

Utredning är inte en medlemsansökan

Vedums argument om demokrati och självbestämmande är bra argument. Ett lands suveränitet och förmåga att försörja sig själv är utan tvekan viktigt. En bra och grundlig studie skulle kunna ge oss mer konkret kunskap om var behovet av självbestämmande är som störst, och vilken suveränitet vi redan har avstått från i EES-avtalet och andra folkrättsliga avtal.

Det finns många goda skäl att söka mer kunskap om vad Norges roll utanför EU innebär. Världen och dagens EU genomgår en stor utveckling. Som en jäsande bulldeg reser sig EU stadigt bortom den ursprungliga kärna som utgjorde den fria marknadsplatsen där varor och tjänster utbyttes.

Hur ser Norges beredskap för nya pandemier ut när vi står utanför EU:s hälsosamarbete?

Några exempel på viktiga frågor som seglat upp är:

• Säkerhet – Kriget i Ukraina har förändrat den säkerhetspolitiska situationen i Europa och stärkt EU:s försvarssamarbete. Till följd av kriget vände Sverige och Finland snabbt 180 grader och ansökte om Natomedlemskap. Norge ligger i utkanten av Europa både geografiskt och ekonomiskt, men vi gränsar till krigsmakten Ryssland.
  
  Två NUPI-forskare har uttryckt att EU blir allt viktigare som säkerhetspolitisk aktör, och att det är bekymmersamt att Norge står utanför EU:s system för säker kommunikation. Statsminister Støre medger också att det finns säkerhetsargument för att vara medlem i EU. Är vi tryggare inom än utanför EU, eller är Natomedlemskapet tillräckligt?
• Demokrati – Genom EES-avtalet måste Norge införliva mycket av EU:s lagstiftning, men vi har ingen formell möjlighet att påverka utformningen av lagstiftningen. Vi har hanterat detta bra under de 30 år som vi har haft EES-avtalet. Men tempot på EU:s lagstiftning har skruvats upp väsentligt de senaste åren, särskilt när det kommer till lagstiftning för att hantera den gröna omställningen och klimatkrisen.
  
  Lagstiftningen är också mer komplicerad på så sätt att den är bredare än tidigare, vilket inte passar in i den traditionella departementsstruktur som vi är vana vid att använda i Norge.
  
  Även med EU-medlemskapet skulle vårt inflytande vara minimalt. Men gör de förändrade förhållandena det ännu svårare att påverka lagstiftningen utanför EU, och implementera reglerna i norsk rätt?
• Handel – EU:s konkurrenskraft vacklar. President Joe Bidens gröna subventionspaket, Inflation Reduction Act (IRA), innebär en enorm skattelättnad för grön amerikansk industri. EU gör nu vad man kan för att möta konkurrensen och har inlett förhandlingar med USA. Norge omfattas inte av EU:s avtal med tredjeländer genom EES-avtalet. Näringsministern försöker förhandla fram ett liknande avtal för Norge som det EU har fått. Vilka är konsekvenserna av IRA för det norska näringslivet, om vi står utanför EU?
• Klimat och energi – Klimatkrisen har visat att vi måste samarbeta över nationsgränserna och EU har blivit en stark drivkraft i den gröna omställningen. Därför har norska Miljöpartiet kommit fram till att Norge bör ansöka om medlemskap i EU. Stoppet av rysk gas har påskyndat EU:s arbete med omställningen, med sikte på en nollutsläppsnivå 2050. Regeringen arbetar för att ingå en grön allians med EU, ett omfattande samarbete. Men vad innebär vårt utanförskap i detta sammanhang?
• Hälsa – När coronapandemin slog till var det inte EES-avtalet som gav oss tillgång till vaccin. Ändå var det EU som hjälpte oss. Regeringen vill ansluta sig till EU:s nya samarbete för hälso- och krisberedskap, men är ännu inte i förhandlingar. Hur ser Norges beredskap för nya pandemier ut när vi står utanför EU:s hälsosamarbete?
• Digitalisering – EU:s samarbete på digitaliseringsområdet kommer fortsätta, bland annat i kampen mot teknikjättarna, fokus på dataskydd och stärkta digitala lösningar för konsumenterna. Hur påverkas Norge?

EES-utredningen

Med dessa och fler frågor obesvarade är det naturligt att fråga sig om regeringen har en väl uppdaterad karta över världen och de utmaningar Norge står inför. Mandatet för en utredning kan Vedum och hans regeringskollegor själva råda över, så länge de sitter i regering.

Regeringen har emellertid redan tillsatt en utredning. Den så kallade Eldringkommissionen, men dess mandat är begränsat till att utreda handlingsutrymmet i EES-avtalet, eller ett alternativ till EES-avtalet som är en lösare anknytning.

En utredning av fullt medlemskap betyder inte att vi skickar in ansökan. Enligt ordboken betyder ”utreda” att bringa klarhet i, eller undersöka grundligt. I en oöversiktlig ny världsordning där den starkastes rätt gäller, hävdar många att det är klokt för en liten och öppen ekonomi som den norska att kolla den uppdaterade kartan innan man ger sig ut i terrängen.

Även om en utredning genomförs kan det vara långt kvar både till en eventuell EU-debatt och en folkomröstning. Det kan också sättas igång både en folkomröstning om att starta en förhandling, och det kan röstas om förhandlingsresultatet. Finansminister Vedum har konstaterat att en utredning inte kommer att ske med Senterpartiet i regeringen. Men frågan kommer sannolikt att dyka upp igen nu när flera partiers EU-positioner är i förändring.

Artikeln är översatt och först publicerad på Altinget.no.