Bra att EU-domstolen öppnar för att förbjuda hijab på myndighetspersoner
I Sverige tillämpas religionsfriheten uteslutande som ett medel för de religiösas rätt att obehindrat yttra sina religiösa övertygelser, samtidigt som den negativa religionsfriheten – den som innebär en rätt att inte utsättas för religiösa yttringar – totalt har blivit negligerad, skriver tre företrädare för GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime.
Soleyman Ghasemiani, Karin Gyllander och Sara Mohammad, Gapf
Stödsamordnare för Riksorganisationen Gapf – Glöm Aldrig Pela och Fadime, verksamhetsutvecklare för GAPF respektive grundare och ordförande för GAPFDen 28 november meddelade EU-domstolen i ett förhandsavgörande rörande ett mål i Belgien att en offentlig förvaltning får förbjuda alla anställda att synligt bära alla former av symboler som avslöjar bland annat filosofiska eller religiösa övertygelser på arbetsplatsen i de fall där förvaltningen inför en policy om en helt neutral administrativ miljö.
En anställd kvinna i en kommun i Belgien, som utförde sitt huvudsakliga arbete utan att ha kontakt med användarna av de offentliga tjänster som tillhandahålls i kommunen, förbjöds att bära islamisk huvudduk på sin arbetsplats, det vill säga hijab som även kallas för slöja.
Vi har länge krävt ett hijabförbud för alla myndighetspersoner utifrån jämställdhetsperspektivet
Till följd av detta införde kommunen en neutralitetspolicy – att alla anställda skulle iaktta strikt neutralitet då inga iögonfallande religiösa eller ideologiska symboler fick bäras på arbetsplatsen. Kvinnan ansåg att det stred mot hennes religionsfrihet och att hon utsattes för diskriminering och vände sig därför till den belgiska domstolen som i sin tur bad EU-domstolen om råd om hur de skulle tolka fallet och huruvida neutralitetspolicyn stred mot EU-regleringen.
GAPF välkomnar förhandsavgörandet
Av EU-domstolens förhandsavgörande står det dock numera klart att det är möjligt att införa ett sådant förbud mot att bära synliga tecken som avslöjar filosofiska eller religiösa övertygelser på en arbetsplats inom en offentlig förvaltning för anställda i syfte att skapa en fullständigt neutral administrativ miljö.
GAPF ser positivt på EU-domstolens förhandsavgörande eftersom det i praktiken innebär att vi även i Sverige kan utreda möjligheten att införa ett liknande förbud inom våra offentliga förvaltningar.
Vi har länge krävt ett hijabförbud för alla myndighetspersoner utifrån jämställdhetsperspektivet. Hijab är till för att dölja kvinnan som hon är. Den sexualiserar kvinnan och hela hennes väsen. Inga andra ögon ska få se hennes hud, hår eller kvinnliga former förutom äkta maken som äger rätt till hennes skönhet. Hijab är bevisligen könsdiskriminerande eftersom det är bara kvinnan som ska bära den samtidigt som den är könsegregerande.
Det som hijab står för är i grunden kvinnofientligt och bygger på patriarkala värderingar, könsnormer och könsroller. Dessa normer och värderingar står i stark kontrast till jämställdhet och jämlikhet mellan könen. Därför anser GAPF att Hijab inte kan ha någon plats i det offentliga rummet när man representerar staten, kommunen eller aktörer de anlitar och som representerar dem.
Frågan kan drivas ur ett sekulärt perspektiv
EU-domstolens avgörande öppnar dock upp för möjligheten att driva frågan utifrån ett sekulärt perspektiv där principen om neutralitet kan anses vara ett objektivt motiverat och legitimt mål för att förbjuda alla synliga religiösa och ideologiska symboler, vilket inkluderar bärandet av hijab. Myndighetspersoner är till för alla i samhället därför skall de vara helt neutrala när de utövar sitt yrke. De som vänder sig till dessa myndigheter skall inte behöva konfronteras med de anställdas ideologiska, religiösa, politiska eller andra ovidkommande tillhörigheter.
Hijaben är förutom den kvinnofientliga aspekten också ett religiöst plagg som exponerar utomstående för religiösa yttringar och budskap.
I Sverige tillämpas religionsfriheten uteslutande som ett medel för de religiösas rätt att obehindrat yttra sina religiösa övertygelser, samtidigt som den negativa religionsfriheten – den som innebär en rätt att inte utsättas för religiösa yttringar – totalt har blivit negligerad.
Borde vara aktuellt i skolan också
Den som vänder sig till en myndighet för att ta del av dess tjänster kan inte välja bort att möta en myndighetsrepresentant som tydligt markerar sin religionstillhörighet eller ideologiska hemvist, eftersom man är i behov av myndighetens tjänster. I praktiken innebär detta att den stödsökande individen fråntas rätten till att inte exponeras för ovidkommande religiösa budskap.
GAPF hoppas att EU-domstolens förhandsavgörande inger mod hos svenska myndigheter att stå upp för en sekulär och neutral offentlig arena som inte ger vika för patriarkala kvinnoförnedrande normer som stöttas av religiösa påbud och traditioner.
Skolan är en av de viktigaste arenorna för att sprida och befästa demokratiska och människovärdiga värderingar, som verkar för jämlikhet, jämställdhet och frihet.
En lärare som bär hijab i skolan normaliserar de könsroller och normer som hijaben står för för barnen i klassen. Därför är skolorna den myndighet som behöver gå i bräschen för en religiös neutral lärarkår, där lärarna får lämna sina religiösa symboler och attribut hemma.