Böter ska förhindra läkemedelsbrist

Sanktionsavgifter och krav på lagerhållning ska minska risken för läkemedelsbrist. Förslagen kommer från den förra regeringen, men har nu lämnats till riksdagen.

I propositionen föreslås också att öppenvårdsapotek måste ha viss lagerhållning av mediciner, anpassade efter konsumenternas behov.
I propositionen föreslås också att öppenvårdsapotek måste ha viss lagerhållning av mediciner, anpassade efter konsumenternas behov. Foto: Pixabay
Linda Berglund

Propositionen innehåller samma förslag som den förra regeringen skickade till lagrådet i höstas och som kommer från utredningen om vårdens försörjningsberedskap i kris.

– Det är en bra utredning. Slutbetänkandet bereds på departementet, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) till Altinget. 

Regeringen föreslår bland annat att läkemedelsföretag som inte talar om i god tid att läkemedel kan restnoteras ska kunna tvingas att betala sanktionsavgifter. Som lägst 25 000 kronor, som högst 100 miljoner kronor. Jämfört med lagrådsremissen har det lägre beloppet justerats nedåt. 

Restnoterade läkemedel är ett växande problem och enligt statistik från Läkemedelsverket ökade andelen restnoteringar med 54 procent under förra året.

I propositionen föreslås också att öppenvårdsapotek måste ha viss lagerhållning av mediciner, anpassade efter konsumenternas behov.

– Att alla läkemedel ska finnas på alla apotek är däremot inte realistiskt, säger Ankarberg Johansson på en pressträff.

Regioner och kommuner ska ha sjukvårdsmaterial i lager och inte förlita sig på just-in-time-leveranser. Där kan regeringen tänka sig att lagstifta om lagerskyldighet om det skulle behövas.

Regeringen kommer också att återkomma med fler förslag utifrån utredningens betänkanden.