Debatt

Att förbättra den ojämlika hjärtsjukvården är en fråga om liv och död

Liksom strategin för cancer satte strålkastarljuset på cancervården, behöver nu samma grepp tas om hjärtsjukvården. Det skriver Anders Åkesson, förbundsordförande i Riksförbundet Hjärt-Lung.

Sverige bör arbeta för att angripa den ojämlikhet som finns när det gäller förebyggande, upptäckt och behandling av hjärtsjukdom, skriver debattören.
Sverige bör arbeta för att angripa den ojämlikhet som finns när det gäller förebyggande, upptäckt och behandling av hjärtsjukdom, skriver debattören.Foto: Isabell Höjman/TT
Anders Åkesson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under de senaste åren har vi sett en utveckling mot en mer sammanhållen vård vid hjärtsjukdom. Målet är att vårdkedjan från det akuta skedet till en god eftervård ska hänga ihop för patienten när en allvarlig hjärthändelse inträffar. Vi inom Riksförbundet HjärtLung har varit pådrivande i den utvecklingen, men ser fortfarande tydliga brister.

Bristerna syns tydligt i exempelvis hjärtsjukvårdens kvalitetsregister Swedehearts årsrapport 2022. Swedehearts kvalitetsindex speglar insatser i hela vårdkedjan, från det akuta omhändertagandet till eftervården. Skillnaderna mellan svenska sjukhus är oacceptabelt stora. För att minska skillnaderna i landet krävs ett samlat grepp i form av en strategi. Det är en möjlighet att ta vara på kunskapen framtagen i den nationella kunskapsstyrningen. Strategin blir också en hjälp att förstå problemen och hitta en lösning gällande kompetensförsörjning, kvalitet, forskning, tillgänglighet samt utveckla samarbetet med patientorganisationer.

Minska ojämlikheten inom hjärtsjukvården
Sverige bör arbeta för att angripa den ojämlikhet som finns när det gäller förebyggande, upptäckt och behandling av hjärtsjukdom. Exempelvis ser vi att personer med högre socioekonomisk status får hjärt-lungräddning snabbare i samband med att de drabbas av hjärtstopp på sjukhus. Efter 30 dagar är det också större sannolikhet att dessa personer är vid liv. Detta visas i den nationella SCAPIS-studien, som också visar på att i områden med låg utbildningsnivå och inkomst finns det en kraftigt ökad risk för hjärtsjukdom.

Skillnaderna mellan svenska sjukhus är oacceptabelt stora.

Utveckla samarbetet med patientorganisationer
Strategin behöver ha fokus på alla delar av hjärtsjukvården och vara anpassad till utvecklingen mot en starkare primärvård, kommunal vård inkluderad. Många delar finns redan på plats, till exempel har Riksförbundet HjärtLung tagit fram en modell av ett idealsjukhus för hjärtsjukvård som visar patientens resa från akut insjuknande till strukturerad uppföljning i primärvården.

Säkerställ kompetensförsörjningen
2022 rapporterade 14 av 21 regioner att de hade brist på personal inom hälften eller fler av legitimationsyrkena, inklusive specialistsjuksköterska och läkare med specialistkompetens. Här finns ett trängande behov att säkerställa vårdens kompetensförsörjning.

Använd digitaliseringens kraft till att utveckla vården
För personer med långvarig och kronisk sjukdom består digitaliseringens möjligheter av tillgång till nya verktyg för monitorering på distans där man följer sin behandling närmare. För närvarande är dock risken att ojämlikheten ökar i vården på grund av olika engagemang regionalt, lagstiftning som har sin grund i en annan tid och i princip ingen samverkan med patientorganisationer. Patienter måste vara med i utvecklingen av den digitala vården.

Uppföljningen av hjärtsjukvården måste användas i förändringsarbetet
Kvalitetsregistrens syfte är att bidra till att vi ska ha en likvärdig vård, förbättrad livskvalitet, minskad sjuklighet och förhindra förtida död. I registren finns värdefull data som kan användas i vårdens förändringsarbete till att följa upp hur det går patienterna. Grunden är dock att registren används i vårdens utvecklingsarbete samt beforskas, annars blir de inte verkningsfulla.

Den nationella cancerstrategin som startades 2010 visar att det går att hitta former för regionalt och nationellt samarbete. I hjärtsjukvården är manegen redan krattad. Nu behövs en nationell strategi för genomförandet.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024