Arbetskraftsbristen i Stockholm är ett problem för hela Sverige

Sverige har en rekordhög brist på arbetskraft och Stockholm sticker ut med särskilt höga siffror. Vid årsskiftet hade arbetsförmedlingen nästan 140 000 platser som inte hade blivit tillsatta, en historisk toppnotering. Fyra av tio otillsatta jobb fanns i Stockholms län.

Företagens behov växer

Många lediga jobb kräver högskoleutbildning eller någon form av eftergymnasial utbildning, men med dagens höga tillväxttakt är det svårt att täcka rekryteringsbehoven med studerande som examineras inom det nuvarande utbildningssystemet. Att Stockholm under pandemin slagit rekord i antalet studenter som går vidare till eftergymnasiala studier är inte tillräckligt för att täcka företagens växande behov.

Det sker visserligen rekrytering från andra delar av Sverige och utlandet. Men inte heller det räcker. Dessutom försvårar bostadsbristen möjligheten att rekrytera personal. Därför behöver Stockholmsregionen bli bättre på att tillvarata potentialen hos de yrkesverksamma stockholmare som redan bor här och som inte redan jobbar i de branscher som skriker efter folk. Med rätt utbildning kan många snabbt ställa om till de nya jobb som växer fram.

Det måste finnas relevanta utbildningar som går att genomföra på en rimlig tid när det kostar för både företag och den enskilde att vara borta från jobbet.

I år införs det nya omställningsstudiestödet, som innebär att många yrkesverksamma kan studera med ett betydligt högre studiemedelsbelopp under motsvarande ett års heltidsstudier. För att öka sin långsiktiga trygghet på arbetsmarknaden är det troligt att många kommer att välja att vidareutbilda sig eller omskola sig till yrken där det finns goda chanser till jobb.

Anpassa yrkesutbildningarna

Men utbildningsinsatserna måste riktas rätt. Det måste finnas relevanta utbildningar som går att genomföra på en rimlig tid när det kostar för både företag och den enskilde att vara borta från jobbet. Dessvärre finns inte det utbildningsutbudet i dag. Utbildningssystemet på eftergymnasial nivå är framförallt inriktat på långa utbildningar för ungdomar. För att råda bot på detta ser vi behov av tre åtgärder:

1. Finansieringen av högre utbildning behöver förändras för att främja fristående kurser riktade mot yrkesverksamma. Dagens system premierar programutbildningar på heltid och leder till högskolorna prioriterar ner kortare kurser och utbildningar för människor mitt i livet.
2. Möt utbildningsbehoven där kompetensbristen är som störst. Fortsätt utbyggnaden av kortare kurser vid yrkeshögskolan i Stockholm. Yrkeshögskolan tar fram utbildningar utifrån behov på arbetsmarknaden. Det är en trygghet att veta att företagen efterfrågar de kunskaper som utbildningen ger.
3. Anpassa utbildning efter tidigare kunskap. Den som har jobbat länge har ofta förvärvat värdefulla kunskaper i arbetet. Det är ett slöseri med resurser om de måste läsa om utbildningsmoment som de redan kan. För att korta ner utbildningstiden måste kompetens kunna tillgodoräknas inom utbildningen. Högskolorna behöver bli bättre på att arbeta med validering för tillgodoräknande.

Stockholms tillväxt hämmas

Det går inte att blunda för arbetskraftsbristen i Stockholm. Det är en angelägenhet även för rikspolitiken. Stockholm är en viktig tillväxtmotor för hela Sverige, och när den regionala tillväxten hämmas påverkar det hela landet. Utbildningsutbudet på universitet, högskolor och yrkeshögskolan är avgörande för att vi ska kunna lösa bristen på arbetskraft och stärka huvudstadens attraktivitet.