Är det dags att reformera nämndemannasystemet?

Vår demokrati bygger på att det finns engagemang och att vi medborgare väljer att ta av vår fritid för samhällets bästa.

Vi behöver vanligt folk till ett ovanligt viktigt uppdrag.

Nyligen skrev Altinget att det knappt finns 250 000 medlemmar i våra svenska partier. Det kan jämföras med 1,5 miljon i slutet på 1970-talet. Vårt rättsväsende vilar på dessa 250 000. Det är nämligen kommunfullmäktige som utser nämndemän och dessa dömer tillsammans med en rådman i Sveriges tingsrätter. Även om personer utan politisk koppling kan och bör utses, så är det väldigt sällan som nämndemän inte tillhör något politiskt parti.

Urvalsgruppen blir allt mindre

Nämndemän har påverkat dömandet i våra domstolar i mer än 800 år, även om deras inflytande har varierat över tid. I dag har de dock en större domsmakt än någonsin.

Nämndemannasystemet har varit föremål för diskussion genom historien. Det finns de som menar att rättssystemet förlorar i rättssäkerhet då lekmän deltar i besluten. Det finns andra som menar att vi tack vare nämndemanssystemet har en legitim och öppen rättsstat. Oavsett hur man landar i frågan om nämndemannasystemets vara eller icke vara så finns det en diskussion som behöver lyftas.

Förutsättningen för att systemet ska vara just öppet och legitimt är att sammansättningen av nämndemän speglar samhället i stort. Vi lever i ett samhälle där vi allt mer lever i olika verklighetsbubblor. Verkligheten skiljer sig mellan ung och gammal, svenskfödd och invandrad, man och kvinna samt politisk aktiv och övriga. När vi samtidigt ser att allt färre engagerar sig politiskt blir urvalsgruppen allt mindre.

Varken föryngrats eller breddats

Domstolsverket hade uppdrag att åren 2016 till 2019 genomföra kommunikationsinsatser, vilka skulle bidra till att fler utanför den politiska kretsen blir nämndemän och att fler yngre blev valda. Dessutom skulle insatserna leda till att färre slutade sina uppdrag i förtid då de inte känt till förutsättningarna.

Medelåldern för nämndemän är i dag 59,2 år. Det är en ökning med 2 år sedan valet 2014.

• Andel nämndemän 18-44 år: 18 procent (23 procent)
• Andel nämndemän över 65 år: 43 procent (47 procent)
  
  
• Befolkningen 18-44 år: 44 procent
• Befolkningen över 65 år: 25 procent

I senaste valet var det 5 procent av nämndemännen som blev valda utan att ha någon partitillhörighet.

Kåren har alltså varken föryngrats eller breddats. Det finns inga regelverk som säger att partierna inte får kräva medlemskap i partiet för att intresserade ska kunna bli valda (detta sker i stor utsträckning i dag).

Utred systemet

Ersättningen i nämndemannasystemet har inte uppdaterats på lång tid, vilket mer eller mindre gör att vissa grupper inom politiken inte har möjlighet att ta en roll som nämndeman.

Faktum att systemet ser ut så här är grund för att göra en översyn hur vi säkerställer alternativt förändrar metoden vi använder för rättsväsendet. Det är viktigt att vi påbörjar arbetet med att genomlysa dagens situation innan det blir ett verkligt problem och allmänheten börjar tappa förtroendet för rättsväsendets uppbyggnad. Det vore en större katastrof än vad samhället just nu klarar av att hantera. Polis och rättsväsende är redan i dag under hårt tryck då utsatthet och hög brottslighet har satt sina spår i vårt gemensamma samhälle.

Vi anser att det måste tillsättas en utredning för att säkerställa rättssäkerheten så att vi fortsättningsvis kan ha ett rättsväsende som medborgarna har hög tilltro till.

Vi behöver vanligt folk till ett ovanligt viktigt uppdrag.