Debatt

Antibiotikaresistens är den tysta pandemin

Vi behöver både minska användningen av antibiotika och hitta nya sätt att tackla de livsfarliga bakterierna, skriver aktörer inom life science.

Antibiotikaresistenta bakterier.
Antibiotikaresistenta bakterier.Foto: Cornelius Poppe/NTB scanpix/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Frida Lawenius
interim vd SwedenBIO – den nationella branschorganisationen för life science i Sverige
Helén Fält
vd QureTech Bio
Isabelle Ducellier
vd BioGaia
Anna Linton
vd Pharmiva 

Antibiotikaresistens är inte ett nationellt problem för varje regering att lösa själva. Det är en global kris som WHO anser vara ett av de största hoten mot mänskligheten just nu. Varje år orsakar antibiotikaresistens mer än 750  00 dödsfall världen över.

Bekämpa de livsfarliga bakterierna

Den tysta pandemin, antibiotikaresistens, dödade 1,3 miljoner människor år 2019, enligt en artikel publicerad i The Lancet i juni i år. År 2050 förväntas den döda 10 miljoner människor. Det är mer än 12 gånger så många dödsfall som Covid-19 pandemin orsakat, enligt de senaste siffrorna från WHO.

Sverige är bra på att minska förskrivningen av antibiotika och har enligt senaste folkhälsorapporten, åter under det senaste året, minskat förskrivningen jämfört med föregående år. Det låter kanske bra, men det räcker inte långt. De resistenta bakterierna stannar inte vid gränskontrollen, utan följer med in i våra hem och på våra sjukhus i takt med att våra resmönster blir alltmer världsomspännande. För att komma åt problemen behöver flera olika insatser göras samtidigt. Vi behöver både minska användningen av antibiotika och hitta nya sätt att tackla de livsfarliga bakterierna.

De resistenta bakterierna stannar inte vid gränskontrollen, utan följer med in i våra hem och på våra sjukhus i takt med att våra resmönster blir alltmer världsomspännande.

Den svenska life science-branschen står redo att hjälpa till. Vår tradition av stark forskning inom både akademi och näringsliv har genererat en arsenal av lösningar för att bekämpa den ökande antibiotikaresistensen. Svenska biotech-, pharma- och medtechbolag har innovativa lösningar för att förebygga, detektera och behandla infektioner samt ta fram ersättningsprodukter. Om Sverige vill nyttja den innovationskraft vi har på området behövs en nationell strategi, det saknas i dag.

Stötta svenska bolag

För att bolagen ska kunna hjälpa till i denna globala kris behövs:

  • att svensk sjukvård erbjuder svenska företag en hemmamarknad där innovationer plockas upp och implementeras. Det kan till exempel vara ekonomiska incitament och modeller för upphandling som främjar innovativa lösningar.
  • att regeringen stöttar svenska bolag att synas internationellt genom ett aktivt export- och investeringsfrämjande exempelvis genom att framhäva svenska lösningar i internationella forum.
  • att Sverige använder det kommande ordförandeskapet i EU år 2023 och vice ordförandeskap i FN:s grupp mot antibiotikaresistens (GLG) till att främja internationellt samarbete, med fokus på att uppnå regeringens mål i Agenda 2030.

WHO:s årliga World Antimicrobial Awareness Week pågår 18-24 november för att uppmärksamma de stora problemen med antibiotikaresistens världen över. Nästa år börjar Sveriges ordförandeskap i EU; ett ypperligt tillfälle att sätta frågan högt på agendan. Sverige har alla förutsättningar att vara en drivande aktör på AMR området.

Gör Sverige till föregångsland

Om svenska regeringen och den svenska hälso- och sjukvården gör gemensam sak med akademi och företag kan Sverige bli ett föregångsland. En medveten satsning för att lösa ett globalt problem skulle dessutom gynna svensk sjukvård och svensk export. Låt Sverige bli ledande i kampen mot den tysta pandemin. Om det är något vi lärt oss av Covid-19 pandemin så är det att vi tillsammans klarar att tackla även globala utmaningar.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00