Debatt

Anpassa utbildningssystemet efter arbetsmarknadens behov, Persson

Stärkt kompetens är en nyckel för att möta arbetsmarknadens utmaningar. I dag misslyckas tre av tio rekryteringsförsök för att företagen inte kan få tag i rätt kompetens. Det skriver Martin Wästfelt, ordförande PTK:s förhandlingschefsgrupp, och Mattias Dahl, vice vd Svenskt näringsliv.

Regeringen har lovat att förbättra förutsättningarna för yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Nu är det hög tid för utbildningsminister Mats Persson (L) att agera, menar debattörerna.
Regeringen har lovat att förbättra förutsättningarna för yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Nu är det hög tid för utbildningsminister Mats Persson (L) att agera, menar debattörerna.Foto: Lars Schröder/TT
Martin Wästfelt
Mattias Dahl
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den 22 juni 2022 skrev vi under ett nytt historiskt Saltsjöbadsavtal, med konkreta insatser för att yrkesverksamma ska kunna stärka sin kompetens och ställning på arbetsmarknaden. Det omfattar 60 000 företag och över två miljoner anställda i privat sektor.

”Allvarliga strukturella hinder”

Huvudavtalen och de nya lagar som trädde i kraft den 1 oktober ger anställda i Sverige rätt till professionell studie- och yrkesvägledning och ett nytt omställningsstudiestöd, som bidrar till att öka rörligheten och stärka kompetensförsörjningen. Reformen är historiskt bra och har starkt stöd från parter, regering och riksdag. Men resultaten kommer inte per automatik. Ska stödet nå sin fulla potential behöver också utbildningssystemet möta yrkesverksammas och arbetsmarknadens behov.

Regeringspartierna har i Tidöavtalet och i samtal med parterna lovat att förbättra förutsättningarna för yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Nu är det hög tid för regeringen att agera.

För tjänstemän är bättre möjligheter till flexibel och relevant utbildning i högskolan och yrkeshögskolan avgörande. När det gäller högskolan finns tyvärr anledning till oro. Sveriges universitet och högskolor ser allvarliga strukturella hinder i högskolans resurstilldelningssystem, vilket framgår av en återrapportering till UKÄ och regeringen.

Oacceptabel situation

Det sätt som lärosätena får resurser på gör det ekonomiskt ofördelaktigt att bedriva och utveckla utbildningar riktade till yrkesverksamma. Takbeloppen innebär även att ett antal lärosäten inte kan erbjuda ett ökat utbud för yrkesverksamma, utan att det sker på bekostnad av utbildningar för unga. Den långsiktighet i resurstilldelningen som krävs för att lärosätena ska kunna bygga upp det livslånga lärandet saknas.

Vissa lärosäten beskriver till och med satsningar på livslångt lärande som ”ekonomiskt riskabla”, vilket är en oacceptabel situation.

Vissa lärosäten beskriver till och med satsningar på livslångt lärande som ”ekonomiskt riskabla”, vilket är en oacceptabel situation. Staten har gett lärosätena ett lagstadgat uppdrag att främja livslångt lärande. Nu måste staten se till att lärosätena har ekonomiska förutsättningar och incitament som understödjer uppdraget.

Regeringen behöver skyndsamt se till att:

  1. Reformera resurstilldelningssystemet – tillsätt utredning nu
    Resurstilldelningssystemet, med över 30 år på nacken, måste anpassas till dagens verklighet. Regeringen bör snarast tillsätta en utredning om ett nytt resurstilldelningssystem som kan tas i bruk 2026, när omställningsstudiestödet är fullt utbyggt. Uppdraget ska vara att skapa långsiktigt stabila förutsättningar för livslångt lärande och ett relevant och uppdaterat utbud för yrkesverksamma.
  2. Inför bestående öronmärkta resurser utöver takbeloppen
    Öronmärkta resurser behöver redan nu tillföras för utbildningar som riktar sig till yrkesverksamma. Resurserna bör vara permanenta för att ge lärosätena stabila förutsättningar, och syfta till att kompensera för att studenter på flexibelt utformade utbildningar generellt tar färre poäng och därmed ger lärosätena lägre ersättning.
  3. Inför sökbara resurser för utveckling av vidareutbildning
    Högskolan har begränsade resurser att utveckla nya utbildningar. Med sökbara resurser vid sidan av den ordinarie resurstilldelningen, i syfte att i samverkan med näringslivet utveckla utbildningar för yrkesverksamma, kan högskolans viktiga förnyelse skyndas på.

Omedelbar reformering krävs

Utbildningsutbudet måste bli en katalysator för att möta kompetensbehoven på arbetsmarknaden. Kompetensbristen ger inte utrymme för politiska långbänkar. Regeringen behöver omedelbart påbörja en reformering av högskolans resurstilldelning, för att infria löftet i Tidöavtalet och för att reformen ska få rätt effekt.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024