Novak vill se ett nytt stöd till medier

Medieutredningen tillsattes för ett drygt år sedan och ska föreslå ett nytt stödsystem för medier om ett halvår. På torsdagen presenterades utredningens delbetänkande som består av den analys som utformandet av de nya mediepolitiska verktygen kommer att ta avstamp ifrån. Därmed kunde Anette Novak också lämna besked om inriktningen på det nya stödet.

– Det nya stödet ska vara långsiktigt hållbart men samtidigt flexibelt. Vi tror samtidigt att kvalitet ska vara ett kriterium för stöd, sade hon.

Plattformsoberoende

Stödet ska i högre grad utgå från det innehåll som ska stödjas och inte från distributionsformen. I den meningen ska det nya stödet vara plattformsoberoende.

Bakgrunden till detta är att ”konvergensen mellan medieformerna är så genomgripande att indelningen i traditionella medieformer som tidningar, television och radio inte längre är relevant”, heter det i utredningen.

Dagens presstöd är utformat utifrån hur marknaden såg ut på 1970-talet och behovet av modernisering är stort. Samtidigt är regelverket hårt pressat då EU inte tycker att det uppfyller reglerna om statsstöd.

– Det handlar om att tillståndet för nuvarande presstöd löper ut vid årsskiftet. Sverige har begärt en förlängning men det vet vi ännu inget om, sade Anette Novak.

Pappersutgivning släcks med

Utredningen tror på stora förändringar av mediemarknaden framöver. Svenska tidningsföretag är hårt pressade och väljer att lämna nyheter på papper. ”Fem till tio år från nu kommer många tidningsföretag att börja släcka ner pappersutgivningen. Vissa helt, andra genom att sänka utgivningstakten.”, skriver Anette Novak i utredningen.

Enligt Novak råder det stora obalanser på mediemarknaden. När det gäller konsumtionen av medier är det stora skillnader mellan olika kategorier.

– Störst skillnad är det mellan generationerna, sade hon.

Demokratisk rättighet

Men det finns även skillnader mellan stad och landsbygd. En sådan skillnad gäller tillgången till bra och snabbt internet.

– Höghastighetsinternet är en demokratisk rättighet. Men Sverige är som en schweizerost med många hål där folk inte nås av höghastighetsinternet.

Det är också obalans mellan olika plattformar, vilket missgynnar konkurrensen.

– Konkurrensen på marknaden är viktig. Olika moms för olika medieslag och olika villkor för reklamskatt.

Digitala medier har exempelvis full moms medan papperstidningar har en momssats på sex procent.

Demokratikriterium kan bli aktuellt

När presstödet senast utreddes valde man att inte införa ett demokratikriterium.

– Frågan är värd att diskutera igen, sade Anette Novak, som ansåg att det kan finnas en poäng i att staten bara uttryckligen ska värna den typ av journalistik som stärker demokratin.

Utvecklingen med sociala medier är bra för att det knyter människor närmare och ger var och en möjlighet att sprida sina budskap. Samtidigt lyfte Novak fram en del problem.

Företag som Facebook vill vara med och sprida innehåll och tjäna pengar på det, men de vill inte ta ansvar för innehållet.

– Det är ju en ny företeelse, sade hon och pekade också på att öppenheten är nära noll när det gäller hur företagen styr flödena av nyheter (hur algoritmerna är konstruerade).

Sociala medier påverkar också de traditionella mediernas nyheter. Material anpassas för att inbjuda till delning. Användardata visar också vilket typ av material som får maximalt genomslag, vilket leder till likriktning.