Almega: Kom igen nu Svantesson, sänk arbetsgivaravgifterna

Augusti markerar en tidpunkt som för många symboliserar en nystart. Med hösten i antågande återvänder många svenskar till sina arbetsplatser efter en välförtjänt sommarsemester.

Men det är inte alla i Sverige som har möjligheten att återvända till en arbetsplats.

I juni 2023 låg den svenska arbetslösheten på 9,2 procent, eller 7,5 procent med justerade och säsongsrensade siffror. Bakom dessa siffror döljer sig över en halv miljon människor som saknar en trygg anställning, en stabil lön och en gemenskap som kommer med att vara en del av en arbetsplats. Arbetslösheten har flera orsaker, och en av dessa är de höga arbetskraftskostnaderna.

Internationellt sett sticker Sverige ut. Våra arbetskraftskostnader är bland de högsta i hela Europa. I Sverige är det i dag 50 procent dyrare att anställa någon jämfört med övriga Europa och nästan 20 procent dyrare jämfört med viktiga konkurrentländer som Nederländerna, Tyskland och Finland. Detta hämmar skapandet av nya jobb och ökar kostnaderna för att behålla befintlig personal. Särskilt påverkad är tjänstesektorn som är mer personalintensiv och därför mer känslig för ökade arbetskraftskostnader.

Beror inte på lönerna

Att de svenska arbetskraftskostnaderna är så höga beror inte på att vi betalar världens högsta löner utan i huvudsak på våra höga arbetsgivaravgifter. De svenska arbetsgivaravgifterna har nästan tiodubblats sedan de infördes 1960. Från början användes de enbart för att finansiera individuella sociala förmåner för den anställde. Med tiden har dock skattedelen av avgiften vuxit. I dag är en dryg tredjedel av arbetsgivaravgiften en ren skatt på arbete. För att göra det billigare att anställa och ha kvar personal behöver arbetsgivaravgifterna sänkas

Sänkta arbetsgivaravgifter är det enda finanspolitiska verktyget som både höjer sysselsättningen och minskar inflationen.

Den politiska tveksamheten till sänkta arbetsgivaravgifter beror på att man trott att det skulle leda till ett stort skattebortfall. Nyare forskning av bland andra professor Sven-Olov Daunfeldt visar dock att sänkta arbetsgivaravgifter skapar fler jobb och därmed högre skatteintäkter än man tidigare trott.

Skulle skapa jobb

Enligt en rapport från HUI Research skulle en sänkning av arbetsgivaravgiften med tre procentenheter skapa uppemot 107 000 nya jobb. Sänkningen beräknas dessutom vara självfinansierande till nästan 80 procent.

Sänkta arbetsgivaravgifter är det enda finanspolitiska verktyget som både höjer sysselsättningen och minskar inflationen, vilket Konjunkturinstitutet påpekat. Detta beror på att sänkta arbetsgivaravgifter minskar företagens kostnader och ger dem möjlighet att sänka priserna. Regeringen har nu en unik möjlighet att driva en politik som inte bara minskar arbetslösheten, utan även inflationen.

Slutligen handlar sänkta arbetsgivaravgifter inte bara om att erbjuda arbetslösa en möjlighet till arbete i nuet, utan också om att investera i landets framtid. Genom att skapa en miljö där fler kan komma in på arbetsmarknaden bidrar vi till ett starkare och mer produktivt land. Tiden är nu mogen för regeringen att visa beslutsamhet i att driva en politik som stärker både hushållens och landets ekonomi. Sverige kan inte vänta.