Almega: Dags att göra Europa en tjänst

Säkerhetshetsläget i Europa har inte varit allvarligare sedan andra världskriget. I EU, precis som i Sverige, är det företagen som sitter på de flesta lösningarna. För parlamentarikerna handlar det om att undanröja fler av de hinder som dessa företagare ställs inför.

EU:s stora tillgång: Den inre marknaden 

De styrande i Europa behöver påminna sig om vad som egentligen skapar välstånd. Det handlar i grund och botten om produktivitet, hur effektivt tjänster och varor kan produceras. Dessvärre är EU:s samlade produktivitet både om- och frånsprungen av länder som Kina, Indien och USA. Därför är det också dags för politikerna att återupprätta en av unionens grundläggande och verkligt stora tillgångar: Den inre marknaden.

Den inre marknaden gör det inte bara möjligt för EU:s medborgare att bo och arbeta i hela EU, till gagn för såväl människor som företag. Den inre marknaden är också avgörande för EU:s konkurrenskraft och en förutsättning för att stärka Europas resiliens – förmågan att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas.

Dags att ge rätt förutsättningar 

I Sverige är åtta av tio nya företag tjänsteföretag. Den privata tjänstesektorn står för över hälften av Sveriges BNP och 65 procent av näringslivets förädlingsvärde. Tre av fyra svenskar arbetar med någon form av tjänsteproduktion. Förhållandet i övriga EU-länder är mer eller mindre desamma och det är dags att ge tjänsteföretagen både ett erkännande och de rätta förutsättningarna att göra Europa starkare, friare och mer konkurrenskraftigt.

Det mesta i omvärlden talar för att EU:s motståndskraft måste öka, något som sker bäst genom ett starkare och mer välfungerande EU.

Återupprätta den inre marknaden. 

Det största problemet med EU:s inre marknad är att den inte existerar – åtminstone inte för tjänstesektorn. Därför måste det utarbetas en konkret handlingsplan för genomförandet av tjänstedirektivet som fokuserar på att skapa en bättre marknad för tjänster. Det måste också få konsekvenser ifall ett medlemsland inför, eller underlåter sig att ta bort, regler som hindrar handeln inom EU. EU-kommissionen behöver också en inremarknadskommissionär med ett tydligt uppdrag och mandat att utveckla den inre marknaden för tjänster. 

Främja innovationskraften.

Klimatfrågan är central, både i Sverige och EU. Varannan svensk ser klimatet som EU:s viktigaste fråga. Samtidigt kan klimatutmaningarna inte mötas utan ett verkningsfullt och innovativt näringsliv som satsar på utveckling av ny teknik och nya tjänster. EU:s klimatpolitik måste utformas med stringens: dels måste den säkerställa bibehållen effektivitet, dels främja – inte bromsa – innovation och utveckling inom näringslivet.

Öka motståndskraften.

Det mesta i omvärlden talar för att EU:s motståndskraft måste öka, något som sker bäst genom ett starkare och mer välfungerande EU. Till grund för motståndskraften ligger en väl fungerande transeuropeisk infrastruktur, utan de flaskhalsar som idag hämmar allt ifrån järnvägstransporter till energiöverföring. Dessutom krävs investeringar i robust och högkvalitativ digital infrastruktur. EU har en central roll i säkerställandet av en sund och välfungerande konkurrens länder och företag emellan, men också för att driva på den inre marknaden för exempelvis telekommunikation.

EU måste komma till rätta med hur och vad som krävs för att öka produktiviteten och därigenom välståndet. Nyckeln ligger i ett företagarvänligt och modernt EU där tjänsteföretagen tillåts spela sin avgörande roll fullt ut. Nu hoppas vi att de kandidater som vi skickar till Europaparlamentet tar med sig detta. EU kan inte vänta – Sverige kan inte vänta.