Krönika av 
Victor Bernhardz

Allt större delar av arbetsdagen kan kartläggas

Frågan om integritet i arbetslivet har utretts på olika sätt inte mindre än tre gånger under 2000-talet. Men trots det saknas fortfarande en samlad lagstiftning för integritet i arbetslivet, skriver Victor Bernhardtz.

Det beteende som många har vant sig vid utanför jobbet kan skapa problem i jobbet, skriver Victor Bernhardtz.
Det beteende som många har vant sig vid utanför jobbet kan skapa problem i jobbet, skriver Victor Bernhardtz.Foto: Pressbild unionen/TT
Victor Bernhardz
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det fanns en tid då det var faux pas att uppträda på internet med sitt riktiga namn. Det ansågs farligt. Facebook, Tinder, Instagram, Twitter och en rad andra sociala medier har ändrat på det. I dag är det oproblematiskt att dela med sig av sin semester, sina begär, sin katt och sina politiska tankar till alla som vill lyssna.

Utsuddade gränser mellan privatliv och den offentliga personen behöver inte vara negativt. Gemenskaper kring viktigt och oviktigt formas i dag på ett sätt som jag genuint tror gör oss glada och får fler saker att hända. När Statistiska centralbyrån undersöker hur många som saknar en nära vän, är det en siffra som stadigt minskar.

Men här finns också risker, inte minst i relationen mellan individen och arbetsgivaren.

Allt större delar av arbetsvardagen kan kartläggas, genom att data om vad anställda gör i arbetet kan samlas in av arbetsverktygen. Sådan data kan ges till datorsystem vars uppgift det är att analysera arbetet och kanske lämna förslag på frågor som ska upp på nästa lönesamtal.

Övervakande datorsystem

I vissa yrken har datorsystem redan en direkt arbetsledande funktion. I Storbritannien och USA ser vi en framväxt av datorsystem vars syfte är att övervaka de anställda. Eller som till och med har till uppgift att kartlägga de anställdas känslor. Här uppstår risker kring den personliga integriteten.

Uppgifter om vad en individ gör på arbetet har alltid kunnat samlas in för att studeras. Men det som tidigare var en analog och manuell process kan med ny teknik göras i större skala. Information kan också tillgängliggöras för långt fler aktörer. Risken ökar därmed för att information används till ändamål som den inte är insamlad för i det första ledet. Utöver det finns en säkerhetsaspekt, där det inte en fråga om huruvida datorintrång kommer att ske, utan en fråga om vilket system som blir angripet nästa gång.

Sammantaget ökar risken för att individers integritet kränks, när allt mer data om anställda samlas in. Att det är relativt oproblematiskt att dela privata händelser och tankar i sociala medier, får inte leda till att en kritisk diskussion om data i arbetslivet uteblir. Det beteende som många har vant sig vid utanför jobbet kan skapa problem i jobbet.

Den samlade lagstiftningen saknas

Integritet i arbetslivet regleras med fördel i lag och är en fråga som utöver hantering om medarbetardata bland annat handlar om registerutdrag, alkohol- och drogtester, kameraövervakning, och biometriska och medicinska personuppgifter. Här finns det mer att göra. Frågan om integritet i arbetslivet har dessutom redan utretts på olika sätt inte mindre än tre gånger under 2000-talet. Trots det saknas fortfarande en samlad lagstiftning för integritet i arbetslivet.

Det är inte längre faux pas att verka på internet med sitt riktiga namn. Samtidigt finns det en levande diskussion om de risker som det medför, inte minst gällande den personliga integriteten. Men som anställd saknas möjlighet att ge ett genuint samtycke till datahantering, något en privatperson kan göra. En app kan raderas. I en anställning gäller andra förutsättningar. Följaktligen vore det lämpligt med robusta system för att skydda integriteten på arbetet.

Fakta

Victor Bernhardtz är ombudsman för digitala arbetsmarknader på Unionen.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00