Debatt

Alli Klapp: Ta bort F från betygsskalan

DEBATT. De antaganden om vad som motiverar elever som skolans betygssystem bygger på behöver ifrågasättas, skriver betygsforskaren Alli Klapp. Hon föreslår att det icke-godkända betygssteget F tas bort och att betyg införs i senare årskurser än idag.

Foto: Mikael Gustavsen/Arbetsmiljöverket
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Alli Klapp, universitetslektor vid Göteborgs universitet

Betygen antas ha en motiverande funktion genom att de fungerar som ett slags incitament i form av belöning och bestraffning, vilket antas leda till högre prestationer. Belöningarna (E–A) och bestraffningarna (F) syftar till att öka elevernas prestationer i skolan. Betygen som incitament är tänkta att påverka elever med olika förutsättningar på samma positiva sätt: de lågpresterande eleverna kommer genom sina dåliga betyg (bestraffningen) sporras till att prestera högre, medan de högpresterande eleverna som får ett högt betyg (belöning) ska sporras att fortsätta att prestera högt. Oavsett elevens förutsättningar, bakgrund och erfarenheter antas betygen motivera eleverna till ökat lärande och bättre prestationer. Detta antagande bör ifrågasättas och problematiseras.

Morot och piska

Antagandet kommer från den ekonomiska agent-teorin som menar att människan är en homo-economicus, det vill säga att människor sätter den egna vinningen först, är individualistiskt orienterad och opportunistisk i de situationer man ställs inför. Dessa teorier har utvecklats genom resultat från forskningsstudier som till stor del genomförts på arbetsmarknaden med vuxna deltagare som redan behärskar ett arbete. Genom högre lön och befordran arbetar de snabbare och producerar mer. Oavsett sina förutsättningar och bakgrund kommer arbetstagarna att drivas av incitament som belöningar och bestraffningar, morot och piska, för att prestera bättre. Tanken är till och med att lågpresterande och resurssvaga individer kommer att påverkas allra mest positivt av bestraffningar och belöningar eftersom de behöver förbättra sig allra mest.

Inre och yttre motivation

Inom psykologiska och pedagogiska teorier menar forskarna att det finns bättre och sämre motivation för att utveckla människors livslånga lärande: inre och yttre motivation. Den som är yttre motiverad gör saker för att få bekräftelse och belöningar som ligger utanför dem själva t.ex. pengar medan den som drivs av inre motivation gör saker för sin egen utvecklings skull och för att bli kompetent. Betyg är en yttre belöning för elevens nedlagda skolarbete och yttre belöningar kan leda till att elever utvecklar en yttre motivation som kan försämra elevens inre drivkraft. Den inre motivationen antas vara grunden för människans natur och ses som kärnan i människans lärandeprocess och utveckling.

Elever och arbetstagare inte jämförbara

I skolan ska barn och ungdomar lära sig och utveckla sina kunskaper och kompetenser, både kognitiva och socioemotionella. Där befinner sig eleverna i en lärandeprocess som innebär att de ännu inte behärskar det som de ska lära sig och där de ibland lyckas och ibland misslyckas. De är inte färdiga och de är i början av sin utveckling och lärande. Detta gör att det inte går att jämföra arbetstagare och elever.

Förslag om betyg

• Ta bort det icke-godkända betygssteget F. Det innebär en betygsskala som innehåller E till A där E är den miniminivå av kunskaper som de elever som deltar i undervisningen når i linje med hur betygssystemet var tänkt att fungera. Ett streck i betyget innebär att eleverna inte har deltagit i undervisningen/saknas underlag.

• Tillåt lärare att göra en holistisk bedömning av elevernas kunskaper och kompetenser. Elever har både styrkor och svagheter i sitt kunnande men svagheterna ska inte få alltför långtgående negativa konsekvenser för deras framtida livschanser.

• Inför betyg i senare årskurser i grundskolan och i syfte att använda dem för urval till nästa nivå i utbildningssystemet.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson på [email protected]



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00