Aktionsgruppernas styrka är snabbheten – men uthålligheten riskeras

Aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina är ett exempel på hur civilsamhället kan arbeta i de sociala mediernas tidevarv: Enfrågeengagemang, ingen förening och snabbfotade. Altinget besökte deras 56:e onsdagsmanifestation för att diskutera för- och nackdelar med deras sätt att arbeta.

Peter Ingvarsson och Lars Jederlund bildade Aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina tillsammans med fem vänner från tiden i fredsrörelsen under 70- och 80-talet. I bakgrunden den attrapp av en sönderskjuten rysk stridsvagn som placerats ut på Fria Ukrainas plats i Stockholm.
Peter Ingvarsson och Lars Jederlund bildade Aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina tillsammans med fem vänner från tiden i fredsrörelsen under 70- och 80-talet. I bakgrunden den attrapp av en sönderskjuten rysk stridsvagn som placerats ut på Fria Ukrainas plats i Stockholm.Foto: Anders Gustafsson/Altinget
Anders Gustafsson

Med 13 000 följare på Facebook kan aktionsgruppen mobilisera sitt nätverk med kort varsel. Konsulten Peter Ingvarsson var en av initiativtagarna i samband med att Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina den 24 februari förra året.

– Vårt syfte nu är att det svenska opinionstrycket ska fortsätta vara starkt. Vi behöver stötta Ukraina mot Rysslands invasion, då får det inte bli vardag: ”De bara krigar och det är bådas fel”. Ryssland angriper, Ukraina försvarar sig. Och vi ska hjälpa Ukraina, säger han till Altinget.

Om personalen på Rysslands ambassad vid tolvsnåret hade blickat ut över Fria Ukrainas plats i Marieberg, Stockholm, hade de bara sett det tidigare statsrådet Anna-Greta Leijon och en attrapp av ett sönderskjutet ryskt stridsvagnschassi som Antikrigskommittén ”Russians against war” har placerat ut.

Altinget logoCivilsamhälle
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget civilsamhälle får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här.
0:000:00