AF ska kartlägga ukrainaflyktingars kompetens – ”får inte bli pappersprodukt”

I Arbetsförmedlingens (AF) regleringsbrev för 2023 får de i uppdrag att fortsätta arbetet som gavs i ”Uppdrag om information om svensk arbetsmarknad” som de fick av den förra regeringen i april 2022.

Men med tillägget att de också ska kartlägga kompetensen hos de flyktingar som har fått tillfälligt uppehållstillstånd i enlighet med massflyktsdirektivet. Detta gäller ukrainska medborgare, och andra som befann sig i landet före den 30 oktober 2021, och tvingades fly Rysslands anfallskrig.

– Arbetsförmedlingens uppdrag är ena halvan av att hjälpa de ukrainska flyktingarna. En kartläggning behövs, men sedan måste också någon vara beredd att ta emot dem, säger Fredrik Hillelson till Altinget. 

Vi kan till exempel se att ungefär 30 procent av ukrainarna har vårdbakgrund. Då kan vi gå till olika vårdaktörer och förmedla den kompetensen.

Fredrik Hillelson

Under pandemin hjälpte den ideella föreningen Beredskapslyftet och Sophiahemmet friställd SAS-personal att skola om sig till vårdyrket.

I april 2022 tog Novares vd och grundare Fredrik Hillelson, inom ramen för Beredskapslyftet, initiativ till projektet Ukrainian Professional Support Center (UPSC). Där hjälper rekryterare till att kompetensmatcha ukrainska flyktingar med arbetsgivare.

Beredskapslyftet fick 20 miljoner kronor av Europeiska socialfonden (ESF) och kunde då skala upp arbetet.

– Vår uppfattning är att ungefär hälften av de 40 000 ukrainare som har kommit hit är i arbetsför ålder. Vi gjorde en egen kartläggning av vårt ukrainska kontaktnät. Vi såg då att 60 procent av dem pratar engelska på olika nivåer, säger Fredrik Hillelson till Altinget.

– Hälften av dem ville då vara kvar i Sverige. Men precis som i samband med Bosnienkriget kommer nog den siffran att öka. För ju längre kriget pågår, desto fler bygger sig en tillvaro här och vill stanna.