Academedias vd svarar: "Den myten och kritiken är förlegad"

INTERVJU. Friskolekoncernen har fått kritik för låg lärartäthet, färre behöriga lärare och att de driver på betygsinflationen. Nu svarar vd:n på vilket ansvar koncernen har i dessa frågor.

Friskolekoncernen Academedia släpper sin kvalitetsrapport för senaste läsåret. Nu är de verksamma i 237 av landets kommuner med 154 förskolor, 74 grundskolor, 144 gymnasieskolor och vuxenutbildning på 150 orter. 

Med storlek och synlighet runt om i Sverige kommer också kritik. Marcus Strömberg, vd sedan 2005, berättar att han tar det mesta av kritiken på största allvar. 

Färre behöriga lärare

Lärarfacken kritiserar att friskolorna har lägre andel behöriga lärare och fler elever per lärare än rikssnittet, vilket också stämmer enligt koncernens egen kvalitetsrapport.  

– Det som är fel på nationell statistik är att det slår ofta galet. Man måste titta lite djupare, säger Marcus Strömberg till Altinget. 

Han tycker att man istället borde jämföra koncernen med en kommun som Stockholm stad. Landsbygdsskolorna har färre elever per lärare, något som påverkar rikssnittet mycket, förklarar Strömberg. 

– När det gäller andelen behöriga lärare så har vi mycket yrkesutbildning, vilket påverkar våra tal. Klart man skulle önska att en målarlärare ville ta lärarexamen. Men för en del är det en väldigt lång resa att göra det, då ger vi dem pedagogisk utbildning. De blir inte behöriga lärare fullt ut, men de har ett grundkrav för pedagogik, säger Strömberg. 

Lärartäthet avgörs av politiker

Han håller med om att lärarbehörighet påverkar kunskapsresultaten. Men att lärartäthet handlar om hur mycket samhället vill satsa på skolan. Om koncernen ska klara sig inom den ekonomiska ramen så behöver det på vissa skolor vara ganska många elever per lärare, anser Strömberg. 

Men ni har också ett annat mål, vilket är att ge avkastning till aktieägare? 

– Det handlar om synen på överskott och på vinst. Vi ser det som att det är motorn för oss att driva utveckling. Det finns oftast bara väldigt mycket förutfattade meningar, svarar Strömberg och fortsätter: 

– För oss finns det inget motsatsförhållande mellan vinst och kvalitet. Tvärtom, det innebär att vi levererar mer utbildning för samma skattekrona.  

Kommuner med pressad ekonomi borde därför snegla på Academedias modell, enligt vd:n. 

– Vi verkar ha hittat en modell för att leverera ganska bra utbildning och ändå vara duktiga på att hantera ekonomi. 

Men kritiken som lyfts mot det argumentet är att detta är möjligt för att ni har ett gynnsamt elevunderlag? 

– Det bygger helt på okunskap, för att man ser inte hur det ser ut. I Sverige har vi väldigt segregerade skolor, det vet alla föräldrar. Ser man på vårat elevunderlag inom gymnasiet, så har vi ett svagare elevunderlag än rikssnittet. Så jag menar att den myten och den kritiken är förlegad. 

Betygsinflationen 

Under senaste tiden har även frågan om betygsinflation lyfts i den politiska debatten. Det handlar om skillnaden mellan det nationella provets resultat och det betyget som läraren sätter.  

I debatten nämns friskolor som skyldig till betygsinflationen, delvis för att det finns ekonomiska incitament för dem att visa upp att elever får höga betyg när de går på skolan. 

"Helt andra orsaker"

Men Marcus Strömberg anser att det är naturligt med viss betygsinflation eftersom det är lärare som sätter betyget. Skulle Sverige ha examensprov som avgör betyget skulle vi inte ha någon inflation. Men han vill inte ha ett sådant system. 

– Jag menar att kritiken är fel och betygsinflationen har helt andra orsaker. Jag menar att politiken inte har tagit betygssystemet på allvar, förstått och kunnat kommunicera kring betygssystemet. Därför skulle jag vilja bemöta kritiken mot friskolor å det starkaste. 

Forrige artikel Carola Lemne föreslås bli ordförande för skolkoncern Carola Lemne föreslås bli ordförande för skolkoncern Næste artikel Morgan Olofsson (L) nära en riksdagsplats Morgan Olofsson (L) nära en riksdagsplats
M-ledamöter: Krigsplacera kulturarbetare

M-ledamöter: Krigsplacera kulturarbetare

DEBATT. Kulturen bör ses som en naturlig del i totalförsvaret. Vi anser att Rekryteringsmyndigheten, i sitt krigs- och krisplaceringsarbete, ska få uppdraget att även inkludera kulturarbetarna, skriver fem Moderater i kulturutskottet.