Åkeribranschen vill ha kilometerskatt

STYRMEDELSSTRID. Åkeribranschen har enats om sin färdplan för att uppnå fossilfrihet, åtta månader efter ursprunglig deadline. Orsaken är bland annat en intern konflikt kring hur organisationen ska se på kilometerskatten.

Efter att ha minskat utsläppen med 25 procent mellan år 2010 och år 2016 så kvarstår ändå mycket arbete för åkerinäringen. Godstransporterna från den tunga vägtrafiken står för sju procent av de totala utsläppen i Sverige och 22 procent av vägtrafikens dito.

Lösningen har hittills främst varit ökat inblandning av biobränslen i dieselmotorerna, som driver 97,5 procent av de 38 000 tunga fordonen som medlemsföretagen äger.

Och på kort sikt ser det också ut att vara den fortsatt främsta åtgärden som branschen tror på. Men det finns fler insatser och styrmedel i verktygslådan. En av de känsligaste som branschen nu har enats om är behovet av en kilometerskatt framöver.

– Nu har vi landat i att vi stödjer ett införande av en kilometerskatt, speciellt då den går att utforma utifrån en tydligare förorenaren-betalar princip. Den som kör med en gammal bil som har sämre egenskaper än de nya Euro 6-lastbilarna kan då betala mer, säger Tove Winiger, politik- och hållbarhetsansvarig på Sveriges åkeriföretag till Altinget. 

Men för att ställa upp på att stödja en avståndsbaserad skatt så krävs det också att drivmedelsskatten sänks samtidigt.

– Det går inte att säga exempelvis till våra kunder i norra Sverige, som är helt beroende av våra transporter, att vi välkomnar ökade kostnader som sedan ska föras över på dem, säger Tove Winiger.

Läs mer: ”Vagt” förslag till kilometerskatt får mixat mottagande

Orsaken till striden internt har också berott på att det finns oro för hur beskedet ska mottas.

– Det finns en ganska låg tilltro till politiken, där medlemmar befarar att politikerna bara ska lyssna till ena delen. Men nu har vi utvecklat det partiet i färdplanen så att det inte ska gå att missa hur vi resonerar. Sedan är det också så att det råder splittring mellan våra medlemsföretag, men det är inte så konstigt med tanke på att de arbetar under helt olika förhållanden, med allt från enskilda förare i norra Sverige till Postnord.

Läs mer: Kilometerskatten får draghjälp från parlamentet

Konkurrens knäckfråga i klimatarbetet

Diskussionen om kilometerskatten är en av de främsta orsakerna till att färdplanen dröjt. Men det har också pågått en intensiv diskussion kring vikten av att lyfta fram den utländska konkurrensens påverkan på branschens möjligheter att uppnå ökade utsläppsminskningar.

– Det är svårt att satsa på miljö och hållbarhet om du samtidigt konkurreras ut av företag som erbjuder sin tjänst till ett lägre pris, säger Tove Winiger.

Men delar av de problemen kan en kilometerskatt kanske bidra med att lösa ut?

– Ja, speciellt om det blir likadana villkor på hela europeiska marknaden.

Den främsta drivkraften som medlemmarna pekar ut för att få åkeriföretagen att minska sina utsläpp är kundernas efterfrågan. Därför trycker branschen ytterligare på att det offentliga ska gå före och kräva mer klimatsmarta transporter.

Läs hela artikeln på Altinget miljö och energi

Teckna gratis provabonnemang här för att läsa hela artikeln

Forrige artikel Överblick: Politisk kalender 2019 Överblick: Politisk kalender 2019 Næste artikel V släpper fram Löfven – men hotar med misstroende  V släpper fram Löfven – men hotar med misstroende