Neka inte diabetiker den hjälp de behöver

För drygt en halv miljon människor i Sverige så kretsar mycket av vardagen kring att hålla koll på sitt blodsocker. De lever med diabetes. Ett ständigt pågående arbete med en omfattande egenvård som det inte går att få semester ifrån. Utan en fungerande egenvård så är risken för allvarliga komplikationer och potentiellt för tidig död hög.

För dyrt med tekniska hjälpmedel

Det är mot den bakgrunden glädjande att den teknologiska utvecklingen inom diabetesområdet har tagit stora kliv framåt. Diabetes är en kronisk sjukdom, men det går att leva ett bra liv om alla får den hjälp de behöver. Här spelar utvecklingen av pumpar, pennor, glukosmätare, sensorer och andra tekniska innovationer en central roll.

En helt ny undersökning från Svenska diabetesförbundet om tillgången till tekniska hjälpmedel visar emellertid att personer med diabetes allt för ofta stöter på patrull, när det gäller tillgång till tekniska hjälpmedel – särskilt avseende blodsockermonitorering. Bland de 3 884 medlemmar i Diabetesförbundet som har svarat på enkäten (svarsfrekvens 46,9 procent), så svarar 11 procent att de har blivit nekade tekniska hjälpmedel som de behöver i dag. Huvudskälet är att det anses vara för dyrt.

Om siffrorna i undersökningen skalas upp för hela Sverige, så är det runt 50 000 personer med diabetes som i dag efterfrågar tekniska hjälpmedel som de inte får.

Vidare visar undersökningen, att nästan en av fem bara är ”delvis”, ”i liten utsträckning” eller ”inte alls är nöjd” med sina tekniska hjälpmedel. Bland personer som angett de två sista svarsalternativen, svarar 62 procent att deras förmåga att sköta diabetessjukdomen påverkas negativt av detta.

Psykiska måendet påverkas

När sistnämnda grupp ombeds beskriva vilka konsekvenser det får i vardagen, så svarar över hälften (54 procent) att de är oroliga över att få komplikationer därför att de inte har blodsockerkontroll. En tredjedel uppger att de påverkas negativt psykiskt, vilket drabbar förmågan och motivationen att sköta diabetessjukdomen. 14 procent berättar att de har utvecklat komplikationer till följd av att de inte kan hålla blodsockret under kontroll.

Om siffrorna i undersökningen skalas upp för hela Sverige, så är det runt 50 000 personer med diabetes som i dag efterfrågar tekniska hjälpmedel som de inte får. Detta trots att hjälpmedlen minskar risken för komplikationer över tid och förbättrar både det fysiska och psykiska mående hos den enskilda.

Samtidigt är tekniska hjälpmedel förstås inte gratis. Här måste de regionala politiska beslutsfattarna dock våga tänka långsiktigt. Ökade investeringar i tekniska hjälpmedel ger inte bara bättre hälsa och livskvalitet för individen. Det bidrar också till minskade samhällskostnader till följd av mindre behov av sjukhusbaserad vård för diabeteskomplikationer – samt färre som därmed förlorar arbetsförmåga.

Tre konkreta förslag

Svenska Diabetesförbundet ser därför behov av en mer generös och modern tillgång till tekniska hjälpmedel i diabetesvården. Det är bra för den enskilda individen och samhället i stort. Vi har därför tre konkreta förslag:

1. För det första behövs en uppdatering av de nationella riktlinjerna för diabetesvård, där bland annat de tekniska innovationerna bör få ett större genomslag och behandlingsmålen skärpas.
2. För det andra behöver regionerna redan i dag investera mer i tekniska hjälpmedel, så att fler personer med diabetes får den hjälp de behöver.
3. För det tredje behövs en nationell samordning så tillgången till diabeteshjälpmedel inte är beroende av var i landet du bor.