Sveriges ställning som forskarnation riskerar att hotas

Life science är inte den mest kända grenen i Sveriges näringsliv. Den riskerar därför att underskattas och avfärdas som en mindre, specialiserad expertbransch.

Inget kunde vara mer fel. Life science är en stor och bred näringsgren, med en enormt positiv påverkan för såväl patienter och forskning, som ekonomi och arbetsmarknad.

Miljontals patienter i Sverige, och i hela världen, som drabbats av olika typer av sjukdomar får dagligen behandling med hjälp av de produkter som forskats fram i life science-branschen.

Sveriges tredje största exportvara 

Det finns 4 000 life science-företag i Sverige, som sysselsätter 56 000 personer. Branschens omsättning i Sverige ligger på 385 miljarder kronor per år. Det är mer än tre gånger så mycket som staten lägger på hälso- och sjukvård i hela Sverige.

Life science-branschen är också viktig för svensk export. Medicinska och farmaceutiska produkter är Sveriges tredje största exportvara, före svenska basnäringar som stål och skog.

Tyvärr sker just den sammanblandningen från statligt håll, vilket resulterar i att statliga utlysningar och forskningsprogram inte är utformade för att främja excellent, industridriven life science-forskning i samverkan. 

Dessa framgångar ska dock inte tas för givna. Den internationella konkurrensen är knivskarp. För att Sverige ska förbli en stark life science-nation krävs det att alla länkar i kedjan av forskning, utveckling och produktion finns på plats och stärker varandra.

Den svenska hälso- och sjukvårdens möjligheter att utvecklas, effektiviseras och implementera innovation är oerhört viktiga frågor som kräver specifika insatser. Det ska dock inte blandas ihop med en annan viktig process för att förbättra människor hälsa, nämligen life science-branschens förmåga att forska fram innovationer.

Tyvärr sker just den sammanblandningen från statligt håll, vilket resulterar i att statliga utlysningar och forskningsprogram inte är utformade för att främja excellent, industridriven life science-forskning i samverkan. Man missar på det sättet det fundament som driver fram nya behandlingar och ny teknik som svensk och internationell hälso- och sjukvård är beroende av för att fungera, utvecklas och förbättra folkhälsan.

Ett konkret och färskt exempel på hur anslag till framstående life science-forskning i samverkan mellan industri och akademi helt uteblir är det statliga programmet Impact Innovation. Programmet beskrivs som ”Sveriges stora innovationssatsning för 2030-talet”, och drivs av Energimyndigheten, Formas och Vinnova.