I Sverige pågår just nu några av de största och mest riskfyllda industriprojekten i statlig regi. Ett exempel på detta är Hybritinitiativet – som nyligen fått stöd från Industriklivet, Energimyndighetens program, på hela 3,1 miljarder kronor. Initiativet berör främst LKAB, Vattenfall och SSAB, som antingen helt eller delvis statligt ägda. Detta är sannolikt ett av de största enskilda industristöden som betalats ut i svensk historia.

Frågetecken kring statlig finansiering

Man bör vara försiktigt kritisk mot projekt som undviks av privat kapital. Projekt där det krävs att offentliga aktörer kliver in, drivna av ideologiska övertygelser och med bidrag eller krediter från det offentliga – som om det inte räckte med att aktörerna redan är offentliga. I detta fallet kan man addera frågeställningar kopplat till elförsörjningen och vilka effekter det får för elsystemet och elmarknaden i övrigt till sin kritik. Hybrit, tillsammans med LKAB:s sammankopplade omställning till tillverkning av koldioxidfri järnsvamp, väntas sluka 70–80 terawattimmar per år. Vilket kan jämföras med att hela Sverige under 2022 förbrukade 176 terawattimmar.

När det kommer till gröna bubblor har de dock en empiriskt belagd tendens att spricka med stora förluster som följd.

Misstolka mig inte, offentliga aktörer kan spela en viktig roll. Inte minst har de ett stort ansvar för att skapa grundförutsättningar för näringslivet, till exempel rörande kompetensförsörjning och infrastruktur samt ett allt större ansvar för energiförsörjningen och energisystemen.

Gröna bubblor spricker

När det kommer till gröna bubblor har de dock en empiriskt belagd tendens att spricka med stora förluster som följd. I det här fallet skulle förlusterna drabbar Sverige AB och indirekt alla svenskar. Ett exempel på en grön bubbla som sprack är etanolbilen på 00-talet som skulle ersätta bensinbilar och industrialisera Norrland. Att Hybritprojektet dessutom påbörjades utan formell ägarsamordning med regeringen, trots de stora samhällskonsekvenserna, är anmärkningsvärt och någonting som Sverigedemokraterna har problematiserat.

Min uppfattning är att politiker ska utöva inflytande över statens bolag med varsamhet och god lönsamhet bör i de flesta fall prioriteras högt. Det är också viktigt att ägaren, staten, ska kunna kräva samråd med ett statligt bolag då staten misstänker att bolaget inte lever upp till det som föreskrivs i bolagspolicyn. Det är viktigt att säkerställa att statliga bolag inte aktivt konkurrerar ut potentiella privata konkurrenter, vilket har påståtts. En sund konkurrensmiljö är grundläggande för en väl fungerande marknad.

Spela inte Monopol med skattemedel

Det är därför viktigt att noggrant överväga riskerna med statligt finansierade industriprojekt och se till att de inte bara gynnar några få aktörer på bekostnad av resten av samhället. Politiker ska inte spela Monopol varken med skattebetalarnas pengar, genom exempelvis riktade stöd till viss teknik, eller med de statliga bolagens risktagande. Tvärtom ska staten verka för att de statliga bolagen agerar transparent, långsiktigt och ansvarfullt för hela samhällets bästa.