Riksrevisionen: Regeringen står för nära SKL

Det är fullt förståeligt att regeringen tycker det är behändigt att driva igenom sina vårdreformer genom att ingå olika överenskommelser med organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL. Det konstaterar Riksrevisionen i sin granskning av den statliga styrningen av vården.

Det är ett praktiskt och effektivt sätt att få landstingen att genomföra de olika reformer som regeringen har avsatt särskilda statsbidrag till i budgeten. Men det är inte så det i första hand ska gå till, påpekar Riksrevisionen som anser att ju fler överenskommelserna har blivit, desto mer har SKL fått status av en myndighet – inte en intresseorganisation.

SKL företräder visserligen offentliga organ, men är en organisation och därmed lyder den inte under förvaltningslagen eller regeringsformen, skriver Riksrevisionen. "Därmed kan varken regeringen, andra myndigheter eller medborgarna ställa samma krav på objektivitet och transparens på SKL som på Socialstyrelsen."

SKL förstår kritiken

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, säger att hon delvis kan förstå Riksrevisionens synpunkter.

– Det stämmer ju att det är mycket pengar och många överenskommelser, säger Annika Wallenskog till Altinget och fortsätter:

– Men vi har själva jobbat med frågorna för att dels få färre riktade statsbidrag, dels att överenskommelserna inte blir så styrande för landstingen och kommunerna. Det är flera av våra medlemmar, av landstingen, som har haft synpunkter. De tycker att det varit för mycket detaljstyrning i överenskommelserna. Vi har därför arbetat för att anpassa överenskommelserna och slagit ihop ett antal bidrag.

Regeringens uttalade ambition är färre riktade statsbidrag, därmed skulle underlaget för överenskommelser mellan SKL och regeringen minska. Annika Wallenskog säger att det förs diskussioner kring andra vägar för regeringen att påverka landstingens vårdpolitik.

– Vi har diskuterat med regeringen om att hitta ett annat arbetssätt, att öka de generella statsbidragen när det är någonting som inte fungerar och sedan jobba mer tillsammans med uppföljning istället, säger hon.

Socialstyrelsen i skymundan

Ju fler överenskommelser, desto mer har Socialstyrelsen hamnat i ett undanskymt hörn – och där hör inte en central förvaltningsmyndighet hemma, enligt Riksrevisionen. Tvärtom är det Socialstyrelsen som regeringen i första hand ska vända sig för att driva igenom sin vårdpolitik.

Socialstyrelsen har även på egen hand bidragit till att hamna i hörnet, genom att ha gjort "en väl restriktiv tolkning av sitt uppdrag", enligt Riksrevisionens uppfattning.

Dags att reda ut relationerna

Regeringen har blandat samman SKL:s och Socialstyrelsens olika roller och bör nu reda upp sina relationer med de båda. Riksrevisionens råd är att regeringen benar ut triangeldramat regeringen-Socialstyrelsen-SKL genom att:

a) tydliggöra Socialstyrelsens roll i förhållande till SKL.

b) utvärdera samarbetet med SKL för att på ett principiellt plan ta ställning till formerna för samverkan.

c) reglera insyn, förvaltning och ägande under och efter satsningar där SKL används.

d) till riksdagen redovisa omfattning och utveckling av medel som tilldelas SKL.