Lena Nitz: Det finns ingen quick fix för att lösa polisbristen

REPLIK. Att försöka lösa polisens kris genom att återinföra beredskapspolisen är fel väg att gå och det löser inte de grundläggande problemen inom polisen. Risken är stor att särskilda beredskapspoliser blir ett sätt att dölja bristen på riktiga poliser. Det skriver Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

Av: Lena Nitz

ordförande Polisförbundet 

Liberalernas Roger Haddad och Beredskapspolisens ordförande Mikael Juul Sörensen skriver på Altingets debattsida att det ansträngda läge svensk polis befinner sig i skulle underlättas om beredskapspolisen återinfördes, ”Samhället, och inte minst de stressade poliserna i Sverige, behöver det”, skriver Juul Sörensen.

Som ordförande i Polisförbundet kan jag hålla med om att svensk polis är stressad. En dåligt fungerande omorganisation och yttre påfrestningar i form av hotande terrorangrepp och stora flyktingströmmar de senaste åren har varit påfrestande för en redan ansträngd organisation.

Löser inte grundläggande problem

Men att återinföra den beredskapspolis som med goda skäl lades ned 2012 skulle inte vara någon bot för svensk polis grundläggande problem. Många ropar på olika slags snabba lösningar för att rädda polisen. Jag tycker jag att det är viktigt att besinna sig och istället se hela bilden. Det finns tyvärr ingen quick fix. Först och främst måste man vara tydlig med vilka problemen egentligen är.

Polisens huvudsakliga problembild ser ut så här:

1) Ekonomi

Polisen är underfinansierad och har varit så under lång tid.

2) Polisbrist - polisyrket är undervärderat

Sverige har idag för få poliser. Detta beror i sin tur till stor delvis på att polisyrket är strukturellt undervärderat.

3) Organisation

Omorganisationen har resulterat i att väl fungerande polisverksamhet har slagits sönder. Brist på ledarskap och oklara beslutsvägar har lett till ytterligare effektivitetsförluster.

4) Brist på administrativt stöd

Poliser ägnar idag en alltför stor del av sin arbetstid åt administrativa uppgifter när de istället borde ägna den åt polisverksamhet.

Att många poliser har valt att lämna yrket beror till stor del på de problem jag just räknat upp. Inte minst de låga lönerna är en brännande faktor. Det har Polisförbundet kunnat belägga i medlemsundersökningar. När Juul Sörensen nämner nedläggning av beredskapspolisen som ett skäl till varför poliserna lämnar sitt yrke, måste jag konstatera att han nog överskattar dess betydelse.

Yttre påfrestningar inte störta problemet

Svensk polis största problem är inte de yttre påfrestningar vi har att möta. Det handlar om underfinansiering, brist på poliser, verksamhetsfrånvända organisationsförändringar och att poliser inte får möjlighet att vara just poliser på den arbetstid de förfogar över. Då är det det vi måste försöka åtgärda istället för att ta in beredskapspoliser som kan hjälpa till vid toppmöten eller naturkatastrofer.

Just toppmöten och den nytta beredskapspolisen skulle kunna göra då är något som Juul Sörensen nämner särskilt. Ett möte som statsminister Stefan Löfven och EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker ska stå värd för är inplanerat i november 2017. Här är det viktigt att konstatera: Beredskapspoliserna är inga poliser. Den beredskapspolis som var i ropet 2009 hade fem veckors utbildning och ett annat yrke till vardags.

"Illusion av en synlig polis"

Detta till trots skulle de ha samma befogenheter och skyldigheter som en riktig polis. Det innebär att de skulle få använda våld och bära vapen. Beredskapspoliserna skulle också bära polisuniformer som inte går att skilja från den vanliga polisuniformen.

I praktiken innebär detta att beredskapspolisen skulle utgöra en illusion av en synlig polis. Medborgarna har inte en chans att avgöra om de möter en polis eller en tillfälligt inkallad särskild beredskapspolis. Något som i sin tur är en onödig risk när det gäller rättssäkerhetsaspekten.

Viktigt med kontinuitet

Göteborgskommitténs utvärdering av kravallerna vid EU-toppmötet i Göteborg 2001 visade bland annat att svensk polis var dåligt samtränade. Efter det utvecklades det ett nytt taktiskt koncept som polisen sedan dess använder och tränas i kontinuerligt. Gemensam utbildning och samträning är viktigt - särskilt vid extraordinära händelser. Vi har svårt att se att den kontinuiteten skulle kunna skapas med beredskapspoliser. Lösningen finns långsiktigt inom organisationen och kan inte bara lyftas in vid särskilda tillfällen.

Att vara polis är ett yrke. Ett svårt och komplext yrke. När Juul Sörensen skriver att anledningen till att beredskapspolisen aldrig togs i bruk på allvar och sedan avvecklades bland annat berodde på inflytande från ”ett aggressivt fackförbund” är det troligen bland annat denna retorik han avser. Och det står Polisförbundet fast vid. Det gör vi för att vi tror att det är av avgörande betydelse för samhällets välfärd och trygghet.

"Elda för kråkorna"

Liberalernas Roger Haddad skriver också om polisbristen: ”Antalet poliser är färre idag, bara under 2016 lämnade nästan 1 000 poliser yrket. Till detta misslyckas staten med att fylla platserna vid polisutbildningen. I detta läge är det oansvarigt av regeringen att säga nej till att förstärka Polisen, bland annat med en särskild beredskapspolis.”

Återigen är det att elda för kråkorna. Det löser inte problemen. Ja, det saknas poliser, men medicinen är inte att tillsätta beredskapspoliser.

Gör polisyrket mer attraktivt

Polisförbundet har krävt att regeringen tillkallar en nationell samling för att uppvärdera polisyrket genom att se till att rätt resurser tillförs. Vi vill se att polisyrket blir mer attraktivt genom högre lön, förändrade karriärvägar, bättre stöd till chefer samt ett utvecklat administrativt stöd och förstärkta satsningar på forskning och utveckling.

På myndighetsnivå arbetar vi också för att polisens verksamhet ska prioriteras och resurssätts utifrån verksamhetsanalyser på lokalpolisområdesnivå.

Sedan för vi också diskussioner om hur poliserna kan avlastas på bästa sätt där akut resursbrist råder. Men huvudlinjen måste vara en långsiktig plan för att möta samhällets krav idag och i framtiden.

Forrige artikel Arkelsten: Oklarheter i kampanj till Säkerhetsrådet Arkelsten: Oklarheter i kampanj till Säkerhetsrådet Næste artikel Debatt: Beredskapspolisen behövs mot polisbrist Debatt: Beredskapspolisen behövs mot polisbrist