Skoluppgifter för riksdagen i höst

Altinget har gått igenom regeringens förslag som riksdagen väntas avgöra under hösten. Flertalet av besluten är okontroversiella, men en del kan stöta på patrull i kammaren.

Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till annan kommun

I september ska riksdagen ta ställning till regeringens proposition om rätten att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter att man flyttat till en annan kommun. Det handlar om att förtydliga skollagen för elevens rätt att fullfölja ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Lagändringen är tänkt att träda i kraft den 1 november 2017. Oppositionen lär knappast ha något att invända mot detta.

Ett digitaliserat provsystem för likvärdig och rättssäker kunskapsbedömning

Tanken är att riksdagen ska besluta om detta under hösten. Än så länge finns förslaget i en lagrådsremiss som presenterades i juni.  Regeringen vill reglera att resultat på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning. I syfte att effektivisera det nationella stödet för kunskapsbedömning och betygssättning vill regeringen att de nationella proven och de nationella bedömningsstöden digitaliseras. Som ett första steg kan uppsatser och andra uppgifter som prövar skriftlig framställning få genomföras på dator, har regeringen föreslagit. Oppositionen har stridit för att regeringen ska gå snabbare fram på detta område, så det kommer att bli godkänt i riksdagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor

Regeringen har föreslagit att det införs en möjlighet för kommuner att göra undantag från närhetsprincipen vid placering av elever i vissa kommunala skolor. Förhoppningen är att detta ska motverka konsekvenserna av boendesegregation då antalet elever i svenska skolväsendet ökat stort under senare år till följd av flyktingmottagande.

Lagen är tänkt att vara temporär och ska träda i kraft den 1 februari 2018 och gälla till och med 2021.

Förslaget är utarbetat i en promemoria som varit ute på remiss. Nästa steg är en lagrådsremiss. Men det är oklart när den kommer. Förslaget fick skarp kritik vid remissbehandlingen

Läs också: Förslag om närhetsprincip ratas av aktörerna

Kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar

Arbetet har gått segt på detta område. En utredning presenterades för drygt två år sedan. Remissinstanserna har skickade in sina synpunkter på utredningen för nästan två år sedan. Sedan dess har inget hänt.  

Obligatorisk skola från sex års ålder

Regeringen har presenterat ett sådant förslag i en lagrådsremiss som fått grönt ljus från Lagrådet. Förslaget går ut på att skolplikten för barn ska inträda ett år tidigare än i dag, det vill säga redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs med ett år och blir. Skolplikten ska fullgöras i förskoleklassen som blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet.

Regeringen, alliansen och SD vill alla ha tioårig grundskola. Men oppositionen är inte intresserad av att ha kvar förskoleklassen så som den ser ut i dag. Osannolikt att förslaget går igenom riksdagen som det nu är utformat.

Läs också: Långdraget besked om förskoleklass

Politisk information i skolan

En utredning föreslog i januari 2016 att skolan får möjlighet att begränsa antalet inbjudna partier att medverka i utbildningen till samtliga de som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i kommun eller Europaparlamentet. Det är den så kallade objektivitetsprincipen.

Men i augusti i år rapporterade Sveriges radio att regeringen ändrat detta. Regeringen har enligt SR valt en kontroversiell lösning som innebär att rektorerna får möjlighet att helt stänga ute vissa partier. En lagrådsremiss väntas bli klar inom kort. Förhoppningen tidigare var att de nya reglerna skulle ha införts vid halvårsskiftet.

Läs också: Rektor klan ges ökad makt vid politikerbesök

Obligatorisk prao i högstadiet

Regeringen vill att alla elever ska få likvärdiga möjligheter att skaffa erfarenheter inför kommande val av utbildning och yrkesinriktning. Regeringen vill därför att obligatorisk prao återinförs i grundskolan och specialskolan. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Läs också: Obligatorisk prao i grundskolan

Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti

Förslaget presenterades nyligen i en lagrådsremiss. Nästa steg är att lämna en proposition till riksdagen. Elever ska få rätt stöd i rätt tid genom att elever garanteras att behov av stöd upptäcks tidigt och att de får den hjälp som de behöver för att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Enligt regeringens förslag är garantin uppfylld när skolorna har genomfört kartläggning, analys och vidtagit de stödåtgärder som behövs samt följt upp åtgärderna och överfört resultatet av uppföljningen till ansvarig lärare i kommande årskurs. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Läs också : Regeringen på väg att införa läsa-, räkna-, skrivagaranti  

Utbildningsbudget

Det sista utbildningsutskottet gör före årsskiftet är att besluta om budgeten för 2018. Men budgeten presenteras av regeringen i mitten av september. Då kommer det stå klart hur mycket regeringen vill satsa i statliga pengar på skolan under kommande år.