Kornhall: Låt lärarna styra – inte marknaden

Flip the System är namnet på antologin som skrivits av Per Kornhall och flera medförfattare. Att vända på systemet innebär att både samhället och lärare förstår att de som är närmast det som marknaden kallar ”kärnverksamheten” också är de som måste få vara drivande om skolan ska bli bättre för alla barn och ungdomar.

Vi har det mest extrema marknadssystemet för skolan. Vi är det land som har det mest extrema individuella lönesättningssystemet för lärare och ett av de mest decentraliserade och avreglerade systemen.  

– Jag tror att det är ett väldigt viktigt perspektiv boken ger. Den ligger rätt i tiden. Vi befinner oss, i Sverige och många andra länder, vid ett vägskäl vad gäller synen på professionerna i skolan, säger Kornhall, till Altinget.

Man kan inte motivera professionerna med sådant som de inte blir motiverad av.

Han beskriver att kärnan i antologin är att det marknadsekonomiska styrsättet, new public management, på många sätt påverkat tankar negativt relaterat till läraryrket exempelvis.

– Det har förskjutit hela perspektivet i hela skolsystemet.

Vi befinner oss i Sverige och många andra länder vid ett vägskäl vad gäller synen på professionerna i skolan.

Per Kornhall
Författare, forskare och konsult

Per Kornhall vill att Flip the System ska väcka debatt och skapa diskussioner. Han vill uppmärksamma de som jobbar i systemet på dess problematik och lyfta fram möjliga vägar ut från den.

– Det börjar gro en förståelse och en insikt för att dessa marknadsmekanismer inte fungerat som man tänkt sig och att de har skapat nya problem. Samtidigt är vi vilsna i hur vi annars ska ha det. Vad alternativen kan vara. Boken innehåller ett par skisser på alternativ till lösningar.

Vad kommer författarna i boken fram till som redan inte finns i skoldebatten?

– De holländska författarna lyfter fram är att det inte bara handlar om att staten ska bygga strukturer och lämna över till lärare utan att lärarkåren också måste resa sig upp och ta sitt ansvar. Det som kännetecknar riktiga professioner är att de har starka etiska riktlinjer. De ha en egen inbyggd känsla för vad god kvalitet är. Det ställer krav på professionen, att den kliver upp och visar att de tänker ta det här ansvaret. Så det är inte bara enkelriktat, inte bara ett gnäll nerifrån för att ändra strukturen. 

Politisk handlingskraft efterlyses

En början är enligt Kornhall att ge yrkesstoltheten tillbaka till lärarna. Han säger att lärare i ett marknadsparadigm bara blir en anställd som ska skapa kunskap hos eleverna när det i själva verket bara är en del av läraryrket i ett demokratiskt samhälle och att det krävs mer för en förändring.

– Om man inte visar att man menar allvar, genom att flytta makten till lärarkåren, blir det bara ett spel för gallerierna. Om man bara vill styra dem och inte ge dem någon makt över den egna situationen. Man kan verkligen fråga sig varför lärare inte har reell makt över hur betyg ska utformas, hur kursplaner och läroplaner ska se ut och varför de inte har kraftfullt inflytande över hur lärarutbildningarna ska se ut.

Kornhall menar att det fram tills regeringsskiftet var public management som gällde till 100 procent men att den nuvarande regeringen aviserat en förändring mot mer professionell styrning.

– De här frågorna finns på bordet nu på ett helt annat sätt än på väldigt länge. Björn Åstrands utredning och Skolkommissionen lyfter också professionsfrågorna tydligt på bordet och det finns en ESO-rapport ”Dags för omprövning” som riktar en otrolig skarp kritik mot new public management. Jag ser en gryende början till ett samtal om detta.

Samtidigt som det finns optimism är det med förvåning Kornhall ser på allianspartiernas politik.

– Det förvånar mig är att alla allianspartierna så enhetligt sprungit på den marknadsliberala linjen. För mig så rimmar det dåligt med socialliberalism i klassisk mening och konservativ ideologi. Det handlar om kraftfulla och radikala förändringar av samhället. Det borde man titta närmare på. Det borde finnas utrymme för borgerlig kritik mot marknadsliberal ideologi. 

Sverige extremt i världen på grund av odemokratiskt beslut

För att förstå varför det blivit som det har krävs det en historisk tillbakablick.

– Det är oerhört fascinerande och lite hemskt hur new public management spred sig över världen. Hur tankesmedjor i USA lyckats sälja den här modellen till regeringar världen över. Statsvetare har svårt att hitta bevis för att det finns några utredningar eller spår av beslut för att införa detta tagits på ett demokratiskt sätt i Sverige. ”Det här måste vara bra”, tänkte man och sedan började alla implementera det.

Det är enligt Kornhall ett oreflekterat handlande som får konsekvenser.

– Det hela slutar med att kommuner rullar ut beställar-utförarsystem och att vi får mål- och resultatstyrning i hela skolsystemet och individuella löner för poliser, domare, läkare och lärare. Det sker oreflekterat som ett evangelium som spred sig över världen. Detta för att styrningsmodellen bygger på en så enkel logik men som missar väsentliga aspekter av varför människor faktiskt gör det de gör. 

Boken är dels en kritik mot styrmodellen, dels ett försök att ge ett alternativ till hur vi kan tänka oss en förändring – att makten flyttas till de som faktiskt kan verksamheten. Att det ska bli mer professions-styrning av skolan. Hur det här påverkar Sverige är något som Kornhall ser som intressant.

– Det har påverkat hela västvärlden men Sverige är med lite konkurrens från England, kanske det land som allra mest påverkats av new public management. Vi har det mest extrema marknadssystemet för skolan. Vi är det land som har det mest extrema individuella lönesättningssystemet för lärare och ett av de mest decentraliserade och avreglerade systemen.  

Han tycker att Sverige är unikt.

– Det fanns ett land som följde oss och det var Chile under Pinochet. Både det chilenska och svenska systemet var direkt kopierat ur en beskrivning i Milton & Rose Freemans bok Capitalism and Freedom från 1962. Friskolebeslutet föregicks inte av någon utredning, det skrevs bara en proposition som ledde fram till friskolesystemet i Sverige.

I Chile har man nyligen valt att backa från systemet på grund av de sociala effekterna. När Per Kornhall beskriver för internationella framstående skolforskare om den svenska skolan med kombination av skolval, skolpeng och vinstdrivande friskolor reagerar de med förvåning.

– Oh my god, brukar de säga.  

Men det finns två sidor av myntet.

– Det är ett system som fortfarande är relativt enhetligt och all skolgång är gratis. Det finns ingen skolsektor som man betalar sig in till som i många andra länder. 

Lära av grannland

En tankeställare är Sveriges grannland Finland. Ett relativt litet avstånd men med skillnader i skolsystemet och i resultaten.

– När jag föreläser brukar jag ställa en bra fråga: Varför arbetar lärarna i Finland? Där har de inga nationella prov, det är ingen som kommer bedöma deras arbete och sätta lön efter prestation. De har ingen skolinspektion som jagar dem om de inte undervisar. Så varför jobbar de? I Sverige har vi allt det där men våra resultat har varit sämre än Finlands och där är läraryrket fortfarande väldigt attraktivt.

Kontentan av det Kornhall säger är att pengar inte kan åtgärda allt.

– Det är en bra kontrast som visar att den ekonomisk styrning inte har betydelse i skolan. Det som har betydelse är engagemang i ungdomar och i de ämnen som man undervisar i. Det har inget med de ekonomiska incitamenten att göra. Man kan inte motivera professionerna med sådant som de inte blir motiverad av. Om man fastnar i en sådan styrning kan man hamna väldigt fel så att man till exempel betygsätter lite frikostigare för att det finns ett tryck i systemet för det.