Friskolor drar vinstlott i lärarlönelyftet

– Det är inte den svenska modellen. I Sverige är det parterna som sätter löner. Bevare mig väl för att ni ska sitta i riksdagen och sätta löner. Det skulle knäcka hela lönebildningen.

Orden kommer från statsminister Stefan Löfven i SVT:s partiledardebatt i söndags. Det handlade om enkla jobb i ett replikskifte med centerledaren Annie Lööf. Löfven anser att Lööf förespråkar statlig lönepolitik. Men när det gäller lärare har regeringen själv tagit initiativ till statlig lönepolitik, och effekterna kanske inte helt och hållet blir de som regeringen eftersträvade. Friskolor i allmänhet, och de stora friskolekoncernerna med väldig låg lärartäthet i synnerhet, får mer pengar räknat per lärare än kommunerna.

Antalet elever styr

Orsaken är fördelningsnyckeln för de 3 miljarder kronor som årligen ska betalas ut till cirka 60 000 av Sveriges lärare. Skolverket utgår från hur många elever kommunernas skolor eller friskolorna har haft i genomsnitt de tre senaste åren. Om lärartätheten var densamma skulle det vara en jämn fördelning. Men så är det alltså inte.

Som kollektiv får friskolorna en dryg halv miljard kronor medan kommunerna får 2,5 miljarder kronor. Enligt Skolverkets statistik finns det cirka 94 000 lärare och rektorer i den kommunala grund- och gymnasieskolan. Motsvarande siffra för friskolorna är drygt 18 000. Det innebär att friskolornas pott av regeringens statliga lönepolitik är drygt 29 000 kronor per lärare och år medan potten för kommunala skolor blir drygt 26 000 kronor per lärare och år, en skillnad på cirka 11 procent. 

Mest till de stora koncernerna

Men siffrorna är genomsnittet för båda kategorierna. Fristående skolor med lägre lärartäthet än genomsnittet i sin kategori premieras ännu mer. Undersökningar har visat att det framför allt är de större vinstdrivande friskolekoncernerna som har allra lägst lärartäthet och som därför får mest pengar i lärarlönelyftet.

Det är huvudmannen som avgör vilka lärare som klarar de kriterier som regeringen har satt upp för lärarlönelyftet. Det står också huvudmännen fritt att välja vilka kategorier, utifrån de som anges i regeringens förordning, som ska få ta del av pengarna. Eller som Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten på Skolverket, uttrycker det.

– Det är en ganska öppen förordning.