”Näst efter bombningar är hyresregleringar det säkraste sättet att förstöra en stad på.” Med dessa ord fördömde nationalekonomen Assar Lindbeck den svenska hyresregleringen. I boken Ekonomi är att vilja från 2012 beskriver han den svenska hyresregleringen som en ”70-år lång katastrof”. Lindbecks kritik är i dag mer relevant än någonsin tidigare när bostadsmarknaden skriker efter hjälp. Men hjälpen finns – i form av fri hyressättning.

Svår situation på bostadsmarknaden

Sverige befinner sig just nu i en bostadskris och situationen är kritisk. Enligt Boverket behöver 538 000 bostäder byggas fram till 2030 för att möta efterfrågan, vilket betyder 67 300 bostäder årligen. Samtidigt är byggnadsbranschen i kris och antalet nybyggnationer faller nu snabbt. Enligt Byggföretagen kommer vi inte vara i närheten av att nå den byggtakten under 2024.

Situationen på bostadsmarknaden är extra svår just nu, men det är inte ett nytt problem. I storstäderna har det under en lång tid rått en brist på bostäder, vilket gjort kötiderna för hyresrätter ofantligt långa. Enligt bostadsförmedlingen i Stockholm var den genomsnittliga kötiden 11,6 år 2018 i Stockholms stad. För hyresrätter på attraktiva adresser är kötiden mycket längre.

Hyresregleringen innebär att hyran inte påverkas av utbud och efterfrågan på marknaden. I attraktiva lägen och orter kommer därför efterfrågan överstiga utbudet av hyresbostäder, utan att hyran kan anpassas därefter. Detta leder till bostadsbrist eftersom det inte kommer finnas tillräckligt många bostäder för att tillfredsställa efterfrågan till den reglerade hyresnivån. Med fri hyressättning skulle den höga efterfrågan leda till att bostadsbolag byggde fler hyresbostäder, men med reglerade hyror under marknadspriset kommer det inte att vara lönsamt.

Studenter drabbas hårt

Bland de hårdast drabbade är studenterna. De flesta studenter som börjar läsa på attraktiva studentorter som Lund, Uppsala eller Umeå har fått uppleva hur svårt det är att hitta en första bostad. Ofta blir lösningen ett andrahandskontrakt till hög hyra, eller en bostad långt från studieorten. Det finns oftast få alternativ för studenterna eftersom den lokala marknaden för hyresrätter tenderar att domineras av ett fåtal aktörer.

Regeringspartierna vill införa fri hyressättning för nyproduktion, vilket är bra men inte tillräckligt.

Men finns det ingen annan lösning på bostadskrisen än fri hyressättning? Från vänstern brukar statliga subventioner för att bygga bostäder pekas ut som en möjlighet. Problemet är att vi redan har testat det och den lösningen fungerar inte. Detta beror på att subventionerna inte påverkar efterfrågan på de gamla bostäderna med de bästa lägena.

Ett ökat bostadsbyggande kan kanske lösa bostadsbristen gällande nyproduktion, men efterfrågan på de gamla lägenheterna där hyrorna är reglerade kommer fortfarande att vara högre än utbudet. Långa köer och svarta marknader kommer att finnas kvar. Subventioner tenderar också att leda till att det byggs lägenheter som inte är eftertraktade hos konsumenterna, vilket gjort att man subventionerat rivandet av fastigheter som byggdes med hjälp av subventioner.

100 år lång katastrof

Det finns bara en lösning på Sveriges bostadsproblem. Sverige behöver fri hyressättning. Regeringspartierna vill införa fri hyressättning för nyproduktion, vilket är bra men inte tillräckligt. För att skapa ett Sverige utan bostadsbrist och bostadsköer krävs fri hyressättning på hela hyresmarknaden.

Om inget görs så kommer svensk bostadspolitik snart att bli en 100 år lång katastrof.