Är våra lokalpolitiker rustade för Ryssland och Kinas påtryckningar?

Det är två dominerande krafter, sade moderaten Hans Wallmark om Ryssland och Kina i samband med presentationen av rapporten ”Allvarstid”. Bägge länderna står i fokus i Försvarsberedningens rapport som redogör för större geopolitiska trender och vad de kan innebära för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik.

Flera exempel på nationella intressen som har varit nära att äventyras tyder på att säkerhetsmedvetandet behöver öka.

För stora delar av västvärlden har Rysslands krig och dygnet runt-rapporteringar från Ukrainas frontlinje fungerat som en påminnelse om den ökade oförutsägbarheten i Europa. Som rapporten poängterar utgör Ryssland inte bara en militär risk i Sveriges närområde. Med sina återkommande påtryckningar och påverkansförsök utgör de även en säkerhetsrisk för den svenska demokratins själ och hjärta: landets kommun- och regionpolitiker.

Svårt att veta hur utsatta region- och fritidspolitikerna är

I takt med det säkerhetspolitiska läget förändrats har det på senare år blivit ett ökat fokus på ett säkerhetsmedvetande bland Sveriges toppolitiker i riksdag och regering. Det har varit nödvändigt, särskilt med tanke på att Säkerhetspolisens årsrapporter har slagit fast att det förekommer fler säkerhetshot mot Sverige. Till skillnad från toppolitiker består den absoluta merparten av landets politiker dock av fritidspolitiker med vanliga jobb, där säkerhetsaspekter sällan utgör ett naturligt inslag som för proffspolitiker. Medan riksdagsledamöter och statsråd dessutom har tillgång till helt andra utbildningsresurser från såväl ansvariga myndigheter som sina egna partier väcker det frågan: Hur rustade är våra kommun- och regionpolitiker att hantera säkerhetspolitiska utmaningar och risker?

Flera exempel på nationella intressen som har varit nära att äventyras tyder på att säkerhetsmedvetandet behöver öka. Ofta har det handlat om politiska företrädare som åsidosatt de stora risker som kinesiskt eller ryskt kapital kan innebära med argumentet att investeringar och jobbmöjligheter i deras respektive kommun eller region trumfar farhågorna. Däremot är det svårt att få en heltäckande bild av hur utsatta kommun- och regionpolitiker är. I höstas uppmärksammade en rapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina behovet att i högre grad undersöka hur kinesiska påverkansoperationer mot kommuner och regioner tar sig uttryck.

Klart är dock att de senaste åren har visat prov på flera lokala skräckexempel på bristande säkerhetsmedvetenhet. Som när Lysekils kommunalråd Jan-Olof Johansson (S) 2018 inte kunde kännas vid att investeringar från vissa länder inte nödvändigtvis är av godo. När det 2018 fortfarande var aktuellt med en affär mellan Lysekils kommun och två kinesiska bolag med kopplingar till landets kommunistparti fick kommunalrådet en fråga om han kunde se en möjlig risk med affären. ”Jag ser inga risker”, löd svaret till Svenska Dagbladet.

Stärk säkerhetsmedvetandet

Lysekil var inte unika i sitt slag. Och som tur är har lagstiftningen förändrats sedan dess, och i dag har regeringen mer att säga till om när säkerhetsintressen står på spel (SOU 2021:87).

Däremot finns det fortfarande handlingsalternativ för främmande makter som vill påverka lokalpolitiker som är ansvariga för bland annat kommuninvånarnas sophantering, vattenförsörjning och miljötillsyn. Säkerhetsmedvetandet hos lokalpolitiker behöver därför stärkas, och som NKK-forskarna slår fast i sin rapport behöver man först och främst gå till botten med omfattningen.

{{factbox:4456:c}}