"Småskalig vattenkraft ska inte ha egna regler"

Christer Borg, ordförande Älvräddarna
Anders Karlsson, generalsekreterare Sportfiskarna
Lennart Gladh, senior rådgivare WWF

Det är glädjande att LRF delar vår syn att det måste göras miljöåtgärder även i småskalig vattenkraft, eftersom den ger stor negativ miljöpåverkan i förhållande till dess produktion av el. Självklart ska dessa ske juridiskt säkert och korrekt inom miljöbalkens system. Att utveckla och införa ett annat system för ett litet kollektiv av små anläggningar kostar både tid och pengar och bör inte snabbutredas .

Argumentet att miljöbalken inte är anpassad för prövning av befintliga verksamheter är märkligt, detta görs hela tiden. Men för att genomföra en miljöbalksprövning, oavsett om denna sker i domstol eller miljöprövningsdelegation, finns behov av en miljökonsekvensbeskrivning. Och ja, en sådan kostar pengar eftersom en lekman inte kan göra den på ett godtagbart sätt. Utan en sådan kan å andra sidan varken myndigheter, organisationer eller prövningsmyndighet bedöma vilka skyddsåtgärder och villkor som ska förenas med verksamheten. Ett tillstånd från domstol leder också till rättssäkerhet för ägaren.

Frågan är och förblir juridik

Även om en sådan process är dyr, 500 000 kronor anges i Vattenverksamhetsutredningen, är det fortfarande miljöåtgärder och produktionsbortfall som är dyrast, och dessa krav kan man inte tulla på då tvingande EU-rätt inte medger mindre stränga miljökrav för de småskaliga vattenkraftverken. Att detta är och kommer förbli i grunden en juridisk fråga går därmed inte att komma ifrån.

En miljöfarlig verksamhet ska kunna bära sina egna kostnader, inklusive uppfylla miljökrav. Annars får den läggas ner.

Att skilja bedömningen av småskaliga vattenkraftverk från miljöbalkens systematik är vidare både lagtekniskt inkonsekvent och potentiellt ogörligt. Vi vill här hävda att problemet inte egentligen är kostnaderna, utan att medelinkomsten i de 1030 minsta kraftverken ligger på knappa 56 000 kronor brutto per år vilket följer av elpriset och den extremt lilla elproduktionen, inget annat. En miljöfarlig verksamhet ska kunna bära sina egna kostnader, inklusive uppfylla miljökrav. Annars får den läggas ner.

Utrivningar kostar pengar

Om inte tillstånd meddelas, eller om kraftägaren själv väljer att lägga ned verksamheten, kostar även en utrivning pengar. Där föreslår vi, framförallt för privatpersoner och ideella organisationer som äger småskaliga kraftverk, att en fond inrättas och finansieras av staten, enbart anpassad för utrivningar av kraftverk och dammar. Fondmedlen ska inte användas för åtgärder som fiskvägar etcetera eftersom det är i strid med principen att förorenaren betalar, vilken EU:s miljölagstiftning likväl som Sveriges egen är baserad på.

Dessutom är det i strid med statsstödsregler och snedvrider konkurrensen till nackdel för dem som bekostar miljöprocess och åtgärder själva. Däremot har det inom en serie högnivåmöten diskuterats en fond som till största delen ska bekostas solidariskt av alla kraftverksägare. Den kan användas till åtgärder och produktionsbortfall i de kraftverk som fortfarande kan anses vara lönsamma efter miljöåtgärder.

Felaktiga siffror från LRF

När det gäller de förelägganden från myndigheter som nu sker är siffran kring el till 340 000 hushåll helt felaktig. Antalet kraftverk som saknar tillstånd enligt nu vedertagen praxis i Mark- och miljööverdomstolen är 535 stycken varav tre fjärdedelar är i den minsta storleksklassen, det vill säga från stor bilmotor och nedåt i effekt räknat. Övriga närmare 1400 småskaliga kraftverk har tillstånd och är därmed inte föremål för denna typ av förelägganden.

Därför kan vi konstatera att föreläggandena som nu sker inte påverkar elsystemet mer än försumbart. Om vi leker med tanken att 90 procent av de allra minsta kraftverken som är föremål för föreläggande väljer att lägga ned och 40 procent av de i storleksordningen över, innebär det att endast 50 megawatt effekt försvinner av totalt över 29 000 tillgängligt, och 0,19 terawattimmar energiproduktion, inte 4 terawattimmar som siffran 340 000 hushåll är baserad på. Summan produktion som eventuellt kan försvinna för att kostnaden för miljöanpassning inte ryms inom verksamheten enligt gängse lagar för marknadsekonomi är bara bråkdelar av den förnybara produktion som byggts ut inom vind- och biokraft de senaste knappa tio åren. Inte ett enda av de kraftverk som föreläggs finns heller med i reglerkraftsystemet, och har alltså ingen betydelse för den alltmer viktiga regleringen av elnätet. Därför är detta inget bakslag för klimatmålsambitionerna.

Vattenkraften är viktig

Det förtjänar att påpekas att våra föreningar anser att vattenkraften är en viktig del av vår energiförsörjning då den är förnybar. Dock har den flera negativa miljöeffekter som måste hanteras om den på riktigt ska kunna anses hållbar. Därför menar vi att även den storskaliga, som står för 94 procent av vattenkraftsproduktionen, också måste miljöanpassas på ett kostnadseffektivt sätt.