Kinnunen (SD): Sverige har ingenting att skämmas för

Kurvan som ni presenterade vid pressträffen pekar omedelbart nedåt. Vad är det för åtgärder i planen som gör att den kommer vända nedåt, med tanke på att er klimatpolitik så här långt har ökat utsläppen?

– Det är en bedömning att planen ska leda till minskade utsläpp från transportsektorn, men som Romina Pourmokhtari tog upp så är det inga exakta beräkningar. Det kan man först göra när året har passerat.

Det finns alltså inga beslutade åtgärder som ni vet kommer ge effekt?

– Nä. Det är ju modeller som beräknas på viljeinriktningen i den här planen. Det finns ju inte konkreta förslag på alla områden naturligtvis. Nu presenterades det hur man ska utforma styrmedelsutredning, men vi vet ju inte resultatet av den ännu. Det är svårt att tycka så mycket om den där utredningen innan den är genomförd.

Kolsänkan i skogen minskar och Nordstream-läckan innebär en rejäl ökning av Sveriges utsläpp. Hur ska Sverige klara ESR-betinget till 2030. Vilka åtgärder täpper igen luckan?

– Det finns ju en tydlig strategi. Vi ska elektrifiera vägtrafiken. Exakt hur snabbt det går vet vi inte, men det finns många förslag här som vi menar kommer snabba på omställningen. Vi ska få en översyn av styrmedel, se om det på ett effektivt sätt går att styra mot minskade utsläpp, vad det nu blir. Vi har ETS2. Vi har också flexibilitet till andra länder. Men här och nu är vi helt inställda på att göra det vi kan för att försöka uppnå de åtaganden som finns för Sverige.

En bred utredning om styrmedel för att få ned utsläppen ska tillsättas. Hur snabbt kommer det arbetet att gå, med tanke på att vi redan är en bit in i mandatperioden?

– Jag utgår från att den kommer att tillsättas under nästa år, sen kan inte jag svara på här och nu vilken tid den kommer att behöva för sitt arbete.

Apropå förslaget att Sverige ska ansluta till det EU:s utvidgade utsläppshandelssystem, ETS2. Ni nämner kompensatoriska åtgärder för dem som drabbas av ökade kostnader av detta. Kan det bli aktuellt att skruva ner koldioxidskatten som en sådan åtgärd?

– Det vi har sagt är att vi ska implementera ETS2 rätt, Sverige har möjligheter till en opt out (välja bort, reds.anm). Från Sverigedemokraternas sida har vi sett fördelar med att implementera ETS2 när det blir möjligt. Det kan öka finansieringen från EU-budget och möjlighet att ta del av sociala klimatfonden, det finns också inbyggt att det finns möjligheter att kompensera olika sektorer. Skulle man exempelvis vilja kompensera lantbrukssektorn finns det en möjlighet, vill man kompensera hushåll på olika sätt finns det också en sådan möjlighet. Men det här är ett arbete som måste göras hur man ska utforma det här.

– Sen finns det många utestående frågor. Dels EU-regelverk som bio-CCS, hur upptag ska beräknas, var de ska bokföras, om det är ESR-sektorn eller LULUCF-sektorn. Vi resonerar kring det en del i planen också.

I tilläggsöverenskommelsen till Tidöavtalet på klimatområdet, så står det att ni ska se över målen och ni hänvisar till en specifik skrivning i det klimatpolitiska ramverket. Men i en annan skrivning på en annan sida i ramverket står det också att ambitionsnivån ska bibehållas vid en översyn. Står ni bakom det också, om bibehållen ambitionsnivå vid en översyn?

– ”Ambitionsnivå”, vad är det för någonting? Det är ju inte fast beslutat. Vi ser ju att vi behöver se över målen så att de bättre styr de förpliktelser som finns på Sverige. Man kan ju inte räkna ut och se få en viss siffra på ambitionsnivån, man kanske får en helt annan modell för 2030-målet, om man nu skulle vilja ha det till exempel, som Hassler föreslog. Det går ju inte riktigt att jämföra med det befintliga. Det är svårt att få ett kvitto på vad som är mest ambitiöst.

Jag tänker att ackumulerade utsläpp över en viss period skulle kunna vara ett sätt att visa på ambitionsnivån?

– Det skulle det kunna vara. Men man kan resonera på olika sätt.