Shekarabi: Faxen död 2018

DIGITALISERING. Regeringens arbete med att digitalisera offentlig sektor gör att myndigheter, kommuner och landsting kan skrota faxen för gott nästa år, hoppas civilministern.

Ardalan Shekarabi (S), civilminister, och sedan i maj förra året även ansvarig för digitalisering i offentlig sektor, tror att faxen snart kan försvinna som kommunikationskanal i den offentliga sektorn.

– I slutet av 2018 är faxen borta, sade Shekarabi på ett seminarium om digitalisering av offentlig sektor som anordnades av Altinget och Kvalitetsmässan.

Fortfarande används faxen i offentlig sektor, både i kommunikation mellan myndigheter och i kommunikationen till medborgare.

Delvis beror det på regler, lagar och praxis. Justitieombudsmannen, JO, har konstaterat att en myndighet inte får ha som generell policy att aldrig faxa handlingar.

Men det kan också bero på att IT-system inte kommunicerar med varandra. Det gäller exempelvis för journaler som fortfarande kan faxas mellan vårdgivare.

– Det är inte vidare rättssäkert, sade Shekarabi.

Mosseby tror att faxen lever vidare 

Men Per Mosseby, chef för avdelningen för digitalisering på Sveriges kommuner och Landsting, SKL, delar inte civilministern optimism.

– Jag tror att det tar längre tid, sade han.

Temat för seminariet var hur svensk offentlig förvaltning ska kunna återta ledartröjan. Shekarabi pekade på att fram till i mitten av 2000-talet så låg svensk förvaltning långt framme, men därefter har andra länder kommit ikapp och gått om. Men Ardalan Shekarabi anser att det finns bra grundförutsättningar i Sverige för att snabba på utvecklingen, bland annat att vi har en digitaliserad befolkning och många företag som ligger i framkant.

– Det ska vi utnyttja, sade Shekarabi, som lyfte fram de områden inom förvaltningen som regeringen nu prioriterar inom digitalisering.

Hinder för digitalisering ses över

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över vilka rättsliga hinder som finns för den digitala utvecklingen. Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Juridiska institutionen på Stockholms universitet, leder utredningen.

Läs också: Expert kritisk till Shekarabis digitaliseringsplaner.

Regeringen har också tillsatt ett digitaliseringsråd med generaldirektörer och andra toppar inom den offentliga sektorn. Ledordet är ”digitalt först”, och tanken är att ”digitala tjänster, när det är möjligt och relevant, ska vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med privatpersoner och företag.” Regeringen menar att skillnaderna i dag är stora och att detta varierar med var i landet man bor och vilken myndighet man möter.

Regeringen vill också centralisera it-lösningar inom offentlig sektor.

– Vi lägger 45 miljarder varje år på it, sade Shekarabi.

Regeringen har beslutat att inrätta en nationell digital infrastruktur istället för att varje myndighet ska utveckla egna lösningar. Vissa nationella digitala tjänster ska också finansieras centralt.

En digitaliseringsmyndighet

Regeringen vill också ha en myndighet med samlat ansvar för digital förvaltning.

Per Mosseby har tidigare sagt att han bara ser två myndigheter som har så utvecklad it-mognad att de skull kunna axla det ansvaret.

Man skulle förvisso kunna tänka sig att lokalisera en sådan uppgift till en myndighet som har övergripande eller samlande ansvar för offentlig sektor, så som Statskontoret, Ekonomistyrningsverket eller Statens servicecenter. Men Mosseby tror mer på att låta en myndighet med välutvecklad IT-struktur ta rollen.

– Jag tror på det senare, sade Mosseby tidigare till Altinget. Han menade då att det bara finns två myndigheter som har den kapaciteten: Skatteverket och Försäkringskassan.

Läs också: SKL: Skatteverket kan leda digitalisering

Forrige artikel Karlshamn öppnas för omstritt gasprojekt Næste artikel Svensk-tysk markering mot USA