Expert kritisk till Shekarabis digitaliseringsplaner

– Digitalisering är som bilar. Så länge det är få bilar går det bra att öka antalet. Men när det redan är många riskerar ännu fler bilar orsaka kaos och trafikinfarkt, säger Jonas Söderström, digitaliseringsexpert på företaget Inuse.

På senare år finns flera exempel på digitalisering i myndigheter som har gått illa. Polisen, Arbetsförmedlingen och Jordbruksverket är några myndigheter vars IT-kostnader har skenat till följd av projekt som har blivit fördyrade och inte levt upp till förväntningarna.

– Det kan handla om 100-tals miljoner på projekt som inte fungerar eller som inte används, säger Jonas Söderström.

Civilminister Ardalan Shekarabi har nyligen tillsatt en utredning som ska se över vilka rättsliga hinder det finns för myndigheter att digitalisera sin verksamhet och för myndigheter att byta information med varandra. 

Stort arbete om styrning

Detta är en del i ett större arbete där regeringen vill ha en effektivare styrning av offentlig sektor. I maj beslutade regeringen att ge Hans-Eric Holmqvist, tidigare generaldirektör för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), i uppdrag att se vad som kan göras för att snabba på införandet av digitala tjänster i offentlig sektor.

Jonas Söderström påpekar att digitalisering inte är något nytt utan att den har pågått under närmare 40 år. I början var det lätt att plocka de lågt hängande frukterna och digitalisera där det var uppenbara vinster. Nu har det blivit mycket mer komplext, eller för att använda liknelsen med bilar, trafiken är mycket intensivare och investeringar i ytterligare digitalisering måste vara mycket smartare nu. Men det hindras många gånger av flera grupper som vill göra samma saker.

– Det är ett ömsesidigt samspel, säger Söderström.

Han menar att politiker och chefer på myndigheter initierar digitalisering för att kontrollera och dokumentera mera. För andra i organisationerna, användarna av systemen, kan det innebära mer administration.

 – Många användare upplever att man inför olika system bara för att det går, inte för att det behövs, säger Söderström.

Därtill kommer törstande IT-bolag som gärna gör arbetet.

Låg produktivitet

Denna dystra utveckling bekräftas enligt Söderström av låg produktivitet.

– Produktiviteten saktar in, i USA är den till och med negativ, säger han.

Han saknar dessa resonemang hos regeringen.

– Motiven är utmärkta. Men vi får inte ut effekterna av digitaliseringen. Diskussioner om produktiviteten saknas. Det är svagheter i regeringens analys. Digitalisering av onödig byråkrati ger mindre än det kostar, säger han.

Men följer man inte upp stora projekt så att man har sett dessa skadliga effekter?

– Nej, det är sällsynt med uppföljningar och därför lär man sig inte.

Men regeringen menar att där det är möjligt och relevant ska digitala tjänster vara ett förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare och företag. Regeringen menar att nationella digitala tjänster som exempelvis Mina Meddelanden och Svensk e-legitimation är ”avgörande förutsättningar för digitaliseringen av offentlig sektor”. Men att dessa tjänster nyttjas för dåligt.

Nu har Hans-Eric Holmqvist fått ytterligare ett uppdrag: Att se om det finns en myndighet där man kan samla ansvaret för de digitala tjänsterna.

Tidigare låg utredningen under näringsdepartementet men i samband med regeringsombildningen när Peter Eriksson tillträdde som minister flyttades ansvaret för dessa frågor över till finansdepartementet.

Samtidigt med detta utredningsarbete pågår också regeringens arbete med att öka tilliten i den offentliga sektorn och rensa bort onödig detaljreglering.

Det är alltså ett omfattande omgörningsarbete för den offentliga sektorn som pågår och där olika lagar riskerar att krocka med varandra eller hindra den utveckling som regeringen vill se.

Bort med rättsliga hinder

Det är därför som regeringen tillför utredningsbuketten ytterligare en blomma, den som ska se vilka rättsliga hinder finns för den digitala utvecklingen. Den som leder den utredningen är Cecilia Magnusson Sjöberg. Hon är professor i rättsinformatik vid juridiska institutionen på Stockholms universitet.

Magnusson Sjöberg ska dock inte rensa vilt utan ska ta flera hänsyn till rådande lagar som anses extra viktiga. Regeringen betonar skyddet av den personliga integriteten och att skydda uppgifter utifrån sekretesskäl, men regeringen påtalar också behovet av informations- och rättssäkerhet.

Regeringen menar dessutom att det inte bara är tydliga lagar som hindrar digitalisering i den offentliga sektorn. Ibland kan rättsläget vara osäkert, även om lagarna inte sätter stopp för digitaliseringsarbetet. Cecilia Magnusson Sjöberg ska därför analysera vilka rättsliga osäkerhetsmoment som myndigheter, kommuner och landsting brottas med.