Friskolor rasar över ökad statlig makt

SKOLKOMMISSIONEN. De stora friskolekoncernerna är mycket kritiska till Skolkommissionens förslag att staten ska bestämma hur mycket pengar skolorna minst ska lägga på undervisning och elevhälsa. Socioekonomiska faktorer kommer att väga för tungt, anser man. 

I april kom Skolkommissionens förslag om hur den svenska skolan ska reformeras. I ett första skede har nu berörda aktörer fått lämna synpunkter på delar av kommissionens förslag. Det är om hur staten ska kunna bestämma mer över hur mycket pengar skolor ska lägga på undervisning och elevhälsa (se fakturaruta intill).

Friskolorna är mycket kritiska till förslagen.

Academedia: Socioekonomisk fördelning sker redan

Academedia underkänner förslaget om att staten ska ange miniminivåer för varje huvudman för undervisning och elevhälsa. Företaget menar att det är en risk för att en miniminivå blir en fast nivå, inte en nivå som skolorna försöker överträffa.

Academedia anser, till skillnad från Skolkommissionen, att finansieringen redan i dag tar stor hänsyn till socioekonomiska faktorer. Därför underkänner skolkoncernen även förslaget om ett villkorat statsbidrag inom undervisning och elevhälsa.

Academedia pekar också på att Skolkostnadsutredningen och Skolkommissionens förslag om finansiering av skolan inte går ihop, och att de olika förslagen måste ”synkroniseras”.

Friskolornas riksförbund: Kraftig försämring

Friskolornas riksförbund befarar att förslaget innebär att endast en liten del av resurserna till en fristående skola kan komma att utgöras av skolpengen, alltså det som hittills varit grunden för skolans finansiering och som legat till grund för en friskolornas budget. Förbundet ser en risk att ”alla resurser till skolan utgår från socioekonomisk fördelning utan någon möjlighet för den fristående huvudmannen att överklaga fördelningen av pengen. Det är en kraftig försämring av transparensen som påverkar villkoren för fristående huvudmän.”

Även Friskolornas riksförbund påpekar att finns ett flera olika förslag i olika utredningar om finansieringen av kommunala och fristående skolor. ”Förslagen är inte helt anpassade eller tar hänsyn till varandra, varför vi saknar ett helhetsperspektiv på hur framförallt fristående skolor ska finansieras”, skriver Friskolornas riksförbund.

Kunskapsskolan: Detaljreglering minskar ansvarstagandet

Läs hela artikeln på Altinget Utbildning

Forrige artikel Regeringen spelar högt med försvarsministern Regeringen spelar högt med försvarsministern Næste artikel Alliansen enig om låglönejobb Alliansen enig om låglönejobb