SKL: Beslut krävs om förlängt arbetsliv

DEBATT. Fler måste arbeta längre än till 65. Och för att genomförandet av ett förlängt arbetsliv ska kunna börja krävs att riksdagspartierna tar frågan på allvar och fattar ett rambeslut om vilka förutsättningar som ska gälla, skriver SKL:s ordförande Lena Micko.

Av: Lena Micko
ordförande Sveriges kommuner och landsting (SKL)

År 2050 kommer en fjärdedel av Sveriges befolkning att vara 65 år eller äldre. När färre ska försörja allt fler behöver vi jobba längre än vad vi gör i dag. Det första steget är att riksdagen fattar beslut om ramarna för ett förlängt arbetsliv. Hur mycket ska de nuvarande pensionsrelaterade åldersgränserna på 55, 61, 65 respektive 67 år höjas? Besked krävs snarast.

"Fler måste arbeta längre"

Vi lever längre och blir friskare. Behovet av välfärdstjänster kommer att öka i och med att antalet barn, nyanlända och äldre ökar. Särskilt kommer antalet personer över 80 år att öka kraftigt efter år 2020. Behoven av äldreomsorg och sjukvård kommer att tillta än mer. Då måste också fler arbeta längre än till 65 år.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med flertalet arbetsmarknadsparter konstaterat att genomförandet av ett förlängt arbetsliv kan påbörjas ungefär tre år efter det att riksdagen fattat ett politiskt rambeslut om vilka förutsättningar som ska gälla.

Beslut nästa år absolut nödvändigt 

De tre åren behövs dels för att genomföra pensionsåldersutredningens förslag om bland annat höjda pensionsåldersgränser och andra förändringar i lagen om anställningsskydd, socialförsäkringsbalken samt arbetslöshetsförsäkringen, dels för att SKL tillsammans med övriga parter på arbetsmarknaden för kommuner, landsting och regioner ska kunna nå nya överenskommelser och avtalslösningar anpassade till det förlängda arbetslivet.

Som Sveriges största arbetsgivarorganisation är SKL angelägna om att sätta igång med vår del. Men jobbet, som bland annat innefattar att se över gällande kollektivavtal och förbereda våra verksamheter, kan inte påbörjas innan huvuddragen i den framtida lagstiftningen är känd.

Det har funnits stora förväntningar på att riksdagen ska fatta ett rambeslut under 2017. Det är inte längre rimligt att hoppas på varför ett beslut under 2018 framstår som absolut nödvändigt. Det är därför av största vikt att de politiska partierna tar sitt ansvar och ger riksdagen möjlighet att ta beslut om de nödvändiga lagändringarna snarast.

Negativ spiral

Så länge vi står helt utan beslut och nya avtal riskerar både arbetstagare och samhället att fastna i en negativ spiral. För medborgarna innebär det att pensionsnivåerna sjunker, fler får svårt att få pengarna att räcka till och i förlängningen ett ökat beroende av försörjningsstöd. För välfärdens verksamheter är konsekvenserna både vikande skatteunderlag och ökade kostnader, samtidigt som kompetensförsörjningsproblemen accentueras. Välfärdstjänster som vi i dag tar för självklara kan, både utifrån ekonomiska och personella skäl, bli allt svårare att upprätthålla.

SKL tar genomförandet av det förlängda arbetslivet på största allvar. Vi förutsätter att riksdagspartierna också gör det. Men då krävs att de snarast enas om att lägga fram ett förslag till riksdagen om vilka förutsättningar som ska gälla.

Forrige artikel Westerholm (L): Det måste bli ett slut på åldersdiskrimineringen Westerholm (L): Det måste bli ett slut på åldersdiskrimineringen