Sveriges säkerhet är beroende av miljösatsningar

Mycket pekar på att neddragningar av klimat- och miljöanslaget i statens budget är kontraproduktivt ur säkerhetsperspektiv. När Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg presenterade sin årsrapport är klimat och klimatförändring ett återkommande tema. Klimatförändringar medför, enligt Natos strategiska koncept, ”djupgående effekter på allierad säkerhet”.

Klimatförändringarna mer skrämmande än krig 

Nato har ambitionen att ”bli den ledande internationella organisationen när det gäller att förstå och anpassa sig till klimatförändringarnas inverkan på säkerheten. Nato har åtagit sig att bekämpa klimatförändringarna…”.

I en undersökning bland invånarna i samtliga Natoländer, samt Sverige, svarar betydligt fler att “klimatförändringar eller extremväder” är en större källa till oro än ”risken för krig i det egna landet” eller ”terrorism”.

Hur ska Sverige som land navigera i en orolig omvärld där riskerna stavas såväl väpnad konflikt som klimatkris? 

Under FN:s stora klimatkonferens, COP28 i Dubai i fjol, intervjuas Stoltenberg i Sveriges Radio. Han lyfter dels fram att krig och konflikter drar resurser från andra viktiga problem och gör det svårare att lösa klimatkrisen. Dels, menar Stoltenberg, är klimatförändringar i sig en drivkraft för konflikter: ”Att bekämpa klimatförändringar är därför viktigt för vår säkerhet och därmed också för Nato”.

Hur ska Sverige som land navigera i en orolig omvärld där riskerna stavas såväl väpnad konflikt som klimatkris? Ett rimligt angreppssätt är att öka ambitionsnivån för såväl försvar som för klimat. Ett annat angreppssätt är att välja att satsa mer på klimatfrågor, en fråga som Nato pekar ut som central och en fråga som är förknippad med risk och oro. Ett tredje sätt är att, som regeringen valt att göra, låta neddragningar av klimat- och miljöanslaget hjälpa till att finansiera försvarspolitiken.

Tre procent av BNP 

Satsningen på försvarspolitiken är dock så stor att neddragningen i miljöbudgeten bara finansierar en liten del av det ökade försvarsanslaget. Eller i ett omvänt resonemang: en aldrig så liten del av den ökande försvarsbudgeten skulle utgöra en betydande del av den krympande miljöbudgeten. Miljöbudgeten beräknas under mandatperioden krympa från 21 miljarder kronor 2022 till 16 miljarder 2026. Samtidigt beräknas försvarsbudgeten öka från 84 miljarder till 140 miljarder. Så sent som 2009 var försvarsbudgeten 42 miljarder kronor. Budgeten har alltså mer än trefaldigats på sjutton år. Och det tar inte stopp där.

Försvarsminister Pål Jonson (M) bedömer att försvaret behöver stärkas ytterligare, till ”uppemot 2,5 procent av BNP” och Polens president Andrzej Duda ”begär att Sverige och andra medlemsländer i Nato ska lägga motsvarande minst 3 procent av BNP på försvaret” enligt Aftonbladet.

Dagens Nyheter skriver i sin huvudledare att regeringen borde ”hantera klimathotet på samma sätt som krigshotet: skärpa tonen och inpränta allvaret, för att på så sätt legitimera en mer offensiv politik”.

Frågan är om det är klok försvarspolitik att finansiera ökade försvarssatsningar med neddragen miljöbudget.

Frågar ni Nato verkar svaret vara nej.