Regeringen utreder klimatanpassning – men får inte kosta för staten

Regeringen presenterade under onsdagen sin handlingsplan för klimatanpassning, samtidigt som de tillsatte en ny utredning som ska titta på hur man kan få till effektivare  klimatanpassningsåtgärder.

Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, hoppas att utredningen som tillsatts ska lösa knuten kring den befintliga bebyggelsen, där ansvaret idag inte fullt ut täcks i befintlig lagstiftning. 

– Den befintliga bebyggelsen omfattas idag egentligen inte av klimatanpassning. Utan klimatanpassningen är något man antingen hanterar när man detaljplanerar och bygger nytt, eller så täcks det av VA-tjänstlagen, säger han till Altinget.

Här vill Rikard Silverfur allra helst se att ansvaret för den befintliga bebyggelsen tydligare regleras inom ett beredskap- eller samhällsskyddsperspektiv. Samt att kommunerna får ett tydligare ansvar för det området. 

Ökat mandat till kommuner

– Då blir det att kommunerna eller någon annan aktör, men troligtvis kommunerna, får ett ansvar att se hur skyddet mot klimatförändringarna är i ett vidare perspektiv, säger han och tillägger:

– Att kommunerna får ett mandat att se över hur man skyddar den befintliga bebyggelsen och mandat att söka lösningar, säger han. 

Samtidigt menar han att det är en balansgång ur ett fastighetsägarperspektiv, att både säkerställa att kommunerna får större ansvar för klimatanpassningen, samtidigt som äganderätten värnas.

– Samtidigt som man vill värna äganderätten så måste vi ändå komma framåt. Och det är den avvägningen som den här utredningen gärna får titta på, hur vi ska göra det här och hur vi ska komma vidare. 

”Det måste få kosta”

Emma Bonnevier, klimatpolitisk expert på Byggföretagen som satt med i den tidigare utredningen om klimatanpassning 2017, ser många bra saker både i strategin som regeringen presenterat och i den utredning som tillsats.

Försäkringsbranschen har betalat ut mer än en miljard flera år i rad för skadehantering, bara till privatpersoner. Det här är saker som kostar väldigt mycket pengar. Därför måste även det förebyggande arbetet få kosta.

Emma Bonnevier
Klimatpolitisk expert på Byggföretagen

Bland annat välkomnar hon det fokus som lagts på att åtgärder måste komma till och att det handlar om konkreta anläggningsprojekt och att höja robustheten generellt i samhället.

Däremot saknar hon aspekten att klimatanpassningar är dyra åtgärder. En del i utredningsuppdraget innebär även att titta på vilka finansieringslösningar som kan vara aktuella för klimatanpassningsåtgärderna. Men i direktiven framgår också att utredaren ska ”ta tillvara nationella intressen utan att det innebär ökade statliga åtaganden eller statlig finansiering”, något som Emma Bonnevier tycker är olyckligt. 

– Klimatanpassning måste få kosta, det kommer att kosta för alla, även för staten, säger hon. 

– Det finns ju hur många utredningar som helst som visar att det är billigare att förebygga än att hantera de naturrelaterade skadorna. Försäkringsbranschen har betalat ut mer än en miljard flera år i rad för skadehantering, bara till privatpersoner. Det här är saker som kostar väldigt mycket pengar. Därför måste även det förebyggande arbetet få kosta.

Klimatanpassning att höja fastighetsvärdet

När det gäller finansieringsfrågan tror Rikard Silverfur att en möjlig väg framåt är att ta upp dialogen till de finansiärer som investerar i fastighetsbranschen. Kan en investering i en klimatanpassningsåtgärd ses som något som ökar värde för en fastighet är det ett tydligt incitament till sådana investeringar. 

– Vi behöver få dem med på banan att diskutera hur kan vi finansiera att bygga bort klimatrisker. Hur vi kan hitta de finansiella argumenten som inte bara är att minska skadekostnaderna, utan också säga hur kan vi skydda de här tillgångarna, kapitalet helt enkelt. Och där är vi inte idag, säger Rikard Silverfur

Svenskt vatten välkomnar framförallt att regeringen prioriterar att förtydliga ansvarsfrågan och finansieringsmodellen. 

– Även om staten kan behöva bidra så är en modell för långsiktig finansiering en nyckel om vatteninfrastrukturer ska kunna både byggas och skötas under mycket lång tid, säger Pär Dalhielm, VD för Svenskt Vatten, i ett pressmeddelande.