Färre fristående kurser skulle försämra lärares kompetensutveckling, Persson

Utbildningsminister Mats Persson (L) vill att färre ska läsa fristående kurser, och menar att andelen som läser fristående kurs ökar. Det är dock inte korrekt. Andelen studenter på fristående kurs har tvärtom minskat över en längre tid. Från 2005/06 till 2021/22 sjönk andelen som läste fristående kurs från 33 procent till 24 procent, alltså en mycket stor minskning (med en marginell ökning de senaste åren).

Öka utbudet av fristående kurser

När det gäller läraryrket finns det en aspekt som gör att ett rikt utbud av fristående kurser är särskilt viktigt. Lärare har traditionellt sett varit en viktig målgrupp för fristående kurser, då dessa kurser är nödvändiga för kompetensutveckling inom ämnena. När utbudet av fristående kurser minskat de senaste femton åren har det försvårat för lärare att få kompetensutveckling.

Sveriges lärare ser det som nödvändigt att öka utbudet av fristående kurser. En förutsättning för det professionsprogram för lärare och förskollärare som sjösätts 1 januari 2025 är tillgången på akademisk kompetensutveckling, vilket lärare har efterfrågat under lång tid.

Fristående kurser spelar därmed en nyckelroll i sammanhanget. Lärarprofessionen behöver ett mycket brett utbud av gedigna akademiska kurser som matchar deras behov både utifrån skolform och undervisningsämne. Det handlar i grunden om likvärdighet och kvalitet i elevernas utbildning, men även om läraryrkets attraktivitet och möjlighet till professionell utveckling genom hela yrkeskarriären.

Sveriges lärare vill därför helt avfärda utbildningsministerns förslag om ett mindre utbud av fristående kurser.

Förbundet ser mot denna bakgrund ett stort behov av att lärosätena utvecklar nya fristående kurser för att möta efterfrågan från alla de lärargrupper som tidigare saknat tillgång till relevanta kurser för sin kompetensutveckling. Professionsprogrammet innefattar dessutom ett sammanhållet nationellt reglerat meriteringssystem som ska rusta lärare och förskollärare för nya uppdrag och tjänster. Adekvat kompetensutveckling ska således lägga grunden för meriteringen.

”Förödande konsekvenser”

Meriteringsnivåerna har i sin tur betydelse för tillsättandet av de statliga karriärtjänsterna för lärare. Att välja att banta utbudet av fristående kurser skulle alltså kunna få förödande konsekvenser både för professionsprogrammet och för lärares karriärutveckling.

Mer generellt erbjuder fristående kurser flexibilitet att skräddarsy sin utbildning efter egna intressen och karriärmål. Friheten att välja och kombinera kurser över disciplingränserna möjliggör en mer personligt anpassad utbildningsväg.

Detta är särskilt viktigt i en tid när arbetsmarknaden förändras snabbt och framtida yrkesroller kan kräva en diversifierad kompetensprofil. I takt med att livslångt lärande blir alltmer centralt för individens förmåga att anpassa sig till en snabbt föränderlig arbetsmarknad, blir fristående kurser en viktig resurs.

Helt fel väg att gå

Det är välkommet att ministern ser att mer lärarledd undervisning i de tekniska utbildningarna är en viktig kvalitetsaspekt, något som är högst angeläget även för lärarutbildningarna. Men att utöka den lärarledda tiden genom att minska tillgången till fristående kurser är helt fel väg att gå. Sveriges lärare vill därför helt avfärda utbildningsministerns förslag om ett mindre utbud av fristående kurser.

Förslaget kommer inte enbart leda till att Sveriges roll som bildningsnation försvåras. Det leder också, i motsats till utbildningsministerns ambition, till ett utbildningsutbud som sämre motsvarar arbetsmarknadens behov. Och det kommer slutligen få negativa effekter för den svenska skolan då lärares tillgång till nödvändig akademisk kompetensutveckling reduceras.