Regeringens tuffa krav på arbetskraftsinvandrare hotar svenska företag

Kompetensbristen är skriande i EU. Eftersom vi lever allt längre måste den arbetande delen av befolkningen jobba längre – och Europa har inte nog med folk. Den demografiska utvecklingen i medlemsstaterna gör att vi, enligt EU-kommissionens beräkningar, kommer behöva sju miljoner fler människor bara till år 2030 och drygt 30 miljoner fler till 2050. Annars riskerar europeisk ekonomi, konkurrenskraft och välfärdssystem att fallera.

EU vill främja arbetskraftsinvandring

I november i fjol presenterade EU-kommissionen ett nytt paket med åtgärder för att främja arbetskraftsinvandring. Paketet innehåller allt från en digital plattform som ska underlätta matchningen mellan tredjelandsmedborgare och europeiska företag, till riktlinjer om hur medlemsländer ska bedöma och validera arbetskraftsinvandrares kompetenser på ett enhetligt sätt. Allt detta för att EU inser att utan arbetskraftsinvandrare med alla olika typer av färdigheter, så kommer vi aldrig att klara kompetensförsörjningen.

Två veckor innan EU:s paket presenterades hade den svenska regeringen gått i totalt motsatt riktning genom att höja försörjningskravet till 80 procent av medianlönen. Nyligen föreslogs att det skulle ersättas med ett lönegolv på 100 procent av medianlönen. Det leder i praktiken till politisk arbetsmarknadsprövning, där regeringen får sista ordet om vilka yrkesgrupper av arbetskraftsinvandrare som ska tillåtas. Detta kommer att resultera i en kraftigt minskad arbetskraftsinvandring till Sverige. Migrationsverket räknar med att upp till 20 procent färre arbetstillstånd kommer att utfärdas. Detta samtidigt som studier visar att arbetskraftsinvandring bidrar med 43 miljarder kronor till svensk BNP och 14 miljarder i skatteintäkter.

Det råder alltså en total dissonans mellan utvecklingen på EU-nivå och i Sverige. Det är skrämmande att se hur verklighetsfrånvänt Sverige agerar i jämförelse med andra länder. Tyskland har nyligen infört flera nya lagar för att attrahera alla typer av kompetens. Italien har trots sin högerextrema regeringskoalition annonserat att man kommer att utfärda 425 000 nya arbetstillstånd de kommande två åren.

Tondöv borgerlighet

Vår regering menar att lediga jobb i Sverige ska fyllas av 400 000 arbetslösa svenskar, men missar då att rekrytering av rätt kompetens inte är enkel ens för de företag som rekryterar ”hemifrån”. Svenskt näringslivs senaste siffror visar att var fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt, vilket leder till sämre lönsamhet och tillväxt. Med en regering som i praktiken styrs av ett Europafientligt parti är det inte konstigt att man totalt ignorerar utvecklingen på EU-nivå. Men jag hade definitivt förväntat mig mer av de forna alliansvännerna, som fortfarande säger sig vara borgerliga. De är bevisligen helt tondöva gentemot det egna näringslivet också.

Det är skrämmande att se hur verklighetsfrånvänt Sverige agerar i jämförelse med andra länder.

Teknikföretagen slår tydligt ner på påståendet att kompetensbristen i deras bransch skulle kunna täckas av de arbetslösa i Sverige. Almega serviceföretagen påpekar att inget företag frivilligt söker arbetskraft långt utanför Sverige om den efterfrågade kompetensen kan hittas inom landsgränserna.

Gröna arbetsgivare betonar att lönegolvet är ett betydande ingrepp i den svenska modellen och att lönegolvet sätter den svenska livsmedelsförsörjningen på spel. IKEM larmar om att den svenska inställningen påverkar både Sveriges kompetensförsörjning och konkurrenskraft negativt. Innovationsföretagen anklagar regeringen för att sakna konkreta förslag på hur högkvalificerad arbetskraftsinvandring ska attraheras. Installatörsföretagen varnar att förlusten av arbetskraftsinvandrares samhällskritiska kompetenser försenar klimat- och energiomställningen.

Facken sågar regeringens politik

Även fackföreningar ifrågasätter regeringens nya politik. SACO försvarar det som borde vara självklart: att det är arbetsgivaren som vet bäst vad en verksamhet behöver, inte en myndighet. TCO lyfter att lönegolvet i praktiken inte kommer att straffa oseriösa arbetsgivare, utan snarare enskilda arbetstagare, eftersom de kan förlora arbetstillståndet om de avslöjar att arbetsgivaren fifflar.

Det är också värt att notera att regeringens egen utredning menar att lönegolvet ”kan påverka kompetensförsörjningen framför allt genom svårigheter att finna rätt kompetens i Sverige” vilket i sin tur ”kan påverka näringslivets internationella konkurrenskraft”.

Lönegolvsförslaget visar prov på regeringens totala tondövhet gentemot den europeiska samsynen på arbetskraftsinvandring, samtidigt som den ignorerar alla varningsklockor från näringslivet, facken och till råga på allt – de uppenbara varningarna i dess egen utredning. Det finns inte mycket borgerligt kvar i denna regering.