M: Bristen på EU-politik i valrörelsen beror på ett medialt ointresse

Karin Enström (M), gruppledare i EU-nämnden
Christofer Fjellner (M), europaparlamentariker

Riksdagsvalet är också ett EU-val. Faktum är att arbetet i riksdagen till stor del präglas av att hantera EU-förslag. Lägg därtill att riksdagsvalet avgör sammansättningen av nästa regering och därmed vilka som ska föra Sveriges talan i Europasamarbetet. För Moderaterna är det därför en självklarhet att inför valet vara tydliga med våra Europapolitiska prioriteringar.

Förvånande rapport

Det var därför med viss förvåning som vi läste rapporten ”Riksdagspartierna och EU: en svag demokratisk länk” från Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. I rapporten som har fått mycket uppmärksamhet hävdas att partierna i princip inte alls pratar EU-politik inför valet.

Moderaterna presenterade redan i maj rapporten ”Europapolitik för Sverige”, som beskriver hur vi vill använda det europeiska samarbetet. Detsamma, om än i kortare format, gör vi i Moderaternas valmanifest där vi listar våra viktigaste EU-prioriteringar: Fler handelsfrämjande reformer, en effektivare miljö- och klimatpolitik, krafttag mot den organiserade brottsligheten, utvecklandet av utrikes- och säkerhetspolitiken och en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Utveckla EU-debatten

En nyhetssökning i svenska medier som går ett år bakåt i tiden visar 136 402 träffar på USA:s president ”Donald Trump” och endast 34 989 på ”EU-kommissionen”,

Men med det sagt hade vi gärna sett att EU-debatten hade en mer framskjuten roll än vad den har i dag. Det hade både Sverige och det demokratiska samtalet tjänat på. I många europeiska länder ser det helt annorlunda ut. Debatten är mycket mer utvecklad och i exempelvis Tyskland handlade det första kapitlet i regeringsförklaringen om Europapolitiken.

Medialt ointresse

Utan att skylla ifrån oss vill vi ändå poängtera att ett enskilt partis möjligheter att styra den mediala dagordningen är tämligen begränsad i dag. Dessutom visar medierna ett relativt ointresse för frågor som rör EU. En nyhetssökning i svenska medier som går ett år bakåt i tiden visar 136 402 träffar på USA:s president ”Donald Trump” och endast 34 989 på ”EU-kommissionen”, det vill säga den institutionen som föreslår EU-lagar, vilka i dag utgör en betydande del av alla förslag som Sveriges riksdag behandlar, och efter godkännande blir gällande lagar och bestämmelser i vårt land. Trots att Trump inte har någon som helst lagstiftningsmakt i Sverige och inte de svenska väljarna utövar något demokratiskt inflytande över honom, dominerar han mediernas fokus. Det är i det medieklimatet partierna verkar i – också i valrörelsen. Varenda tweet från Trump blir en stort uppslagen nyhet. Men att Frankrikes president höll ett 1,5 timmar långt linjetal om EU i Paris häromdagen och att han nu befinner sig på en Nordenturné blir i bästa fall en notis.

Kan alltid bli bättre 

Därmed inte sagt att partierna och även vårt eget samt dess företrädare inte kan bli bättre på att föra ut vår EU-politik – tvärtom. Denna uppgift ser vi som särskilt viktig i dessa tider när EU befinner sig i sin mest formativa fas på över ett decennium och utmanas både inifrån och utifrån. De politiska partierna och företrädarna har ett stort ansvar att inkorporera EU-dimensionen i debatter om sakfrågor som vi diskuterar nationellt och som har en europeisk dimension. Det är missvisande att som i dag behandla ”EU-politiken” som ett begrepp. Vi har inte debatter om ”inrikespolitiken” utan i stället skolpolitik, migrationspolitik, ekonomisk politik och försvarspolitik. I alla dessa sakområden finns en europeisk dimension som borde lyftas fram – inte minst av journalister och media i intervjuer och utfrågningar.

Stå upp för EU-samarbetet

Efter valet riskerar Sveriges två EU-fientliga partier Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans utgöra en tredjedel av riksdagen. Där finns en given konflikt mellan dessa partier och partierna som förstår värdet av vårt EU-medlemskap. För Moderaterna är det en viktig uppgift att stå upp för Europasamarbetet, inte för dess egen skull, men för att det ligger i Sveriges intresse att samarbetet fungerar bra och att vi förblir medlemmar av densamma.

Sakpolitiskt fokus

Men snart 25 år efter omröstningen om EU-medlemskapet bör en framåtsyftande diskussion om Europasamarbetet inte främst handla om att vara för eller emot EU. Diskussionen bör fokusera på vad Sverige vill ha det europeiska samarbetet till och hur det bäst kan bidra till att lösa genuint gemensamma och gränsöverskridande utmaningar – med andra ord det sakpolitiska innehållet och det som gör verklig skillnad i väljarnas vardag. Om dessa vägval finns det många tydliga och viktiga skiljelinjer mellan riksdagspartierna för medierna att rapportera om. Alla har vi ett ansvar att lyfta Europafrågorna i valen – men också tiden emellan dem.