Utred Anna Kinberg Batra för korruption

Låt mig först inleda med att konstatera att jag gillar Anna Kinberg Batra och att hon verkar passa bra i rollen som landshövding. Oavsett detta så ska man ändå kalla en spade för en spade. Om det stämmer att Kinberg Batra, utanför ordinarie rekryteringsprocess, anställt personligt bekanta till välavlönade positioner på länsstyrelsen så är detta korruption.

Länsstyrelsen måste göra en utredning

I min roll som utredare arbetar jag dagligen med ärenden där medarbetare eller anonyma uppgiftslämnare har lämnat anmälningar eller visselblåsningar om olika missförhållanden. Vanligast är utredningar kring kränkande ageranden och trakasserier men det kan även vara andra former av upplevda oegentligheter. Det är då viktigt att som utredare inte gå på ”magkänsla” utan att metodiskt identifiera och analysera de fakta som finns i ärendet innan man gör sin analys och bedömning.

Det kan ibland vara så att det finns andra omständigheter som förklarar ett till synes märkligt agerande. Det är bra om länsstyrelsen i Stockholm nu gör en utredning av det inträffade och vidtar lämpliga åtgärder baserat på de fakta som framkommer.

En annan myndighet som sannolikt behöver granska sin interna hantering är Vinnova, där Jens Nylander med stöd av AI identifierat ett stort antal utbetalningar i mångmiljonklassen till företag med kopplingar till personer i beslutsfattande ställning. Om uppgifterna stämmer och det inte finns någon annan rimlig förklaring är korruptionen i detta fall så djupgående att Riksrevisionen borde göra en genomgripande granskning av hela myndighetens hantering av offentliga medel.

Svenska självbilden stämmer inte

Detta är två tydliga exempel på att vår självbild som ett land med låg grad av korruption kanske inte riktigt stämmer överens med verkligheten. Samtidigt behöver vi vara vaksamma på att inte alla avslöjanden om missförhållanden är grundade på fakta, utan kan vara del av påverkanskampanjer liknande den som tidigare riktats mot socialtjänsten. Tyvärr har vi nu ett läge där såväl enskilda personer som främmande makt och kriminella nätverk kan använda sig av digitala kampanjer och anonyma visselblåsare i syfte att misskreditera enskilda personer och destabilisera förtroendet för våra offentliga myndigheter.

Vi ska inte se mellan fingrarna när det gäller misstankar om oegentligheter, men inte heller agera innan vi har fakta kring vad som egentligen inträffat.

Därför behöver vi hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste både ha höga krav på våra offentliga företrädare och vara medvetna om att det kan finnas andra intressen som aktivt verkar för att underminera förtroendet för såväl myndigheter som enskilda beslutsfattare. Ett professionellt och faktabaserat utredningsförfarande är en garant för att säkerställa en rättssäker process där den som anklagas för att agera felaktigt också får möjlighet att ge sin bild.

Lyssna inte på magkänslan

Vi ska inte se mellan fingrarna när det gäller misstankar om oegentligheter, men inte heller agera innan vi har fakta kring vad som egentligen inträffat. Efter mer än 250 genomförda granskningar i min roll som oberoende utredare kan jag konstatera att den bild som initialt förmedlas och den inledande ”magkänslan” oftast inte är helt korrekt, utan att det krävs en djupare faktabaserad utredning för att kunna dra korrekta slutsatser och vidta rätt åtgärder.

Jag hoppas därför att vi nu i de exempel som nämnts ovan kommer att få en tydlig och transparent granskning som identifierar fakta i respektive fall och att åtgärder vidtas baserat på de uppgifter som framkommer. Att man har möjlighet att ifrågasätta agerandet från enskilda beslutsfattare och myndigheter är en vital del i ett demokratiskt samhälle men det krävs också att misstankarna hanteras och utreds på ett professionellt sätt.